1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Cervixdysplasi: behandling, orsaker och förebyggande råd

Cervixdysplasi drabbar oftast kvinnor mellan 25 och 35 års ålder och ger i de flesta fall inga symtom alls. Eftersom tillståndet är så pass tyst är det viktigt att kvinnor regelbundet genomgår gynekologiska undersökningar med cellprov. Utan behandling kan cervixdysplasi i vissa fall utvecklas till invasiv cancer.

Vad är cervixdysplasi?

Cervixdysplasi, medicinskt benämnd cervikal intraepitelial neoplasi (CIN), är en onormal tillväxt och förändring av cellerna på livmoderhalsens yta. Förändringen betraktas som ett potentiellt precanceröst tillstånd, vilket innebär att de skivade cellerna kan vara ett tidigt stadium på väg mot cancer – men det behöver inte alltid bli så.

Orsaker och riskfaktorer

Orsaken till cervixdysplasi är inte alltid klarlagd, men den vanligaste orsaken är en infektion av HPV (humant papillomvirus). Viruset infekterar livmoderhalsen och orsakar de onormala cellförändringar som din gynekolog kan upptäcka via ett cellprov (Pap-test).

Flera faktorer ökar risken för att utveckla cervixdysplasi:

  • Sexuell aktivitet före 18 års ålder
  • Förlossning före 16 års ålder
  • Många sexuella partners
  • Sjukdomar som försvagar immunförsvaret
  • Rökning
  • Tidigare sjukdomar som körtelvårtor (genitala vårtor)

Du kan dessutom förebygga tillståndet genom regelbundna kontroller hos gynekolog eller barnmorska samt genom HPV-vaccination.

Olika svårighetsgrader

Cervixdysplasi förekommer i flera grader, och valet av behandling beror på hur allvarlig förändringen är:

  • Lågriskförändringar: Kan oftast följas med regelbundna cellprov var fjärde till sjätte månad.
  • Högriskförändringar: Kräver vävnadsprov (biopsi) samt partiell eller total borttagning av det förändrade vävnadsområdet. Behandlingen kan sträcka sig över flera månader.

Behandlingsmetoder

Det finns flera sätt att ta bort onormala celler på livmoderhalsen. Vilken metod som väljs beror på förändringarnas storlek och svårighetsgrad.

Elektrokauterisering

Metoden använder elektrisk ström för att förstöra det onormala vävnadsområdet. Värmen bryter ner de onormala cellerna och stoppar samtidigt eventuell blödning.

Kryokirurgi

Vid kryokirurgi används kväveoxid (lustgas) för att frysa bort de onormala cellerna. Metoden passar endast för mindre ytor med cellförändringar och anses olämplig för kvinnor med mer utbredd dysplasi.

Laservaporisering

Även kallad CO2-laser. Tekniken använder infrarött ljus för att förånga det onormala området på livmoderhalsen med hög precision.

Kirurgi

Kirurgisk behandling är sista alternativet när de onormala cellerna täcker ett större område eller är så utvecklade att de potentiellt är cancerframkallande. Operationen tar bort cellerna och gör det dessutom möjligt för läkarna att analysera den borttagna vävnaden genom biopsi.

Hysterektomi

Hysterektomi, det vill säga total borttagning av livmodern, är den mest omfattande åtgärden och övervägs endast när de onormala cellerna har spridit sig och bedöms vara cancerframkallande. Ingripandet görs för att förhindra att cancern sprider sig vidare i kroppen.

Sammanfattning

Nyckeln till en god prognos är tidig upptäckt. Regelbundna gynekologiska kontroller med cellprov kan upptäcka cervixdysplasi innan den utvecklas till cancer, och de flesta behandlingsformer är effektiva när förändringarna upptäcks i tid.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online