Diastoliskt blodtryck är det tryck som blodet utövar på artärväggarna när hjärtat vilar mellan slag. Det mäts i millimeter kvicksilver (mmHg) och utgör det andra talet i en blodtrycksavläsning. När du till exempel får höra att ditt blodtryck är 120/80 representerar siffran 80 det diastoliska trycket.
Även om 120/80 betraktas som standardvärdet för ett normalt blodtryck är det omöjligt för någon att hålla exakt detta värde vid alla tidpunkter på dygnet och i alla sinnesstämningar. Hjärtats slag varierar kraftigt, och blodtrycket påverkas därför av faktorer som ålder, humör, fysisk kondition, kroppsställning, kost och mediciner. Högt blodtryck föreligger inte bara för att du har fått ett högt värde en enda dag – det handlar om att dina värden är konsekvent förhöjda vid mätningar vid olika tidpunkter.
Både det diastoliska och det systoliska trycket (det övre, första talet) kan variera kraftigt och förändras när hjärtat tar emot signaler från hjärnan. Glada eller ledsamma nyheter kan få värdena att stiga eller sjunka, och viss fysisk ansträngning kan hålla blodtrycket högt en tid. Sådana variationer betyder dock inte nödvändigtvis att du har högt blodtryck, så kallad hypertoni.
Hypertoni föreligger när ditt blodtryck ligger över 120/80 medan du är i vila. Viloblodtrycket är därför grunden för att bedöma om du har hypertoni. Även nivån och graden av variation beaktas när man avgör om du har gränsvärden eller en mer uttalad form av högt blodtryck.
Ett friskt hjärta fungerar normalt på 120/80 och kan stiga upp till så mycket som 180/120 som reaktion på en stark stimulans, exempelvis en nödsituation. Det förhöjda värdet kan pågå allt från en minut till en timme, varefter avläsningen återgår till det normala. Att ett normalt vilovärde stiger under stress är ett tecken på ett friskt hjärta, eftersom det visar att hjärtat klarar att försörja de vitala organen med blod oavsett situation.
Konsekvent högt blodtryck utan yttre stimulans innebär däremot att hjärtat arbetar för hårt hela tiden. Ett högt diastoliskt blodtryck beror på ökad hjärtaktivitet och kan även orsakas av hormonet angiotensin, som hjärnan utsöndrar som svar på stress och spända situationer. Angiotensin ska normalt bara utsöndras vid stimulering – utsöndras hormonet utan anledning klassas du som hypertensiv.
Lämnas obehandlat i flera år kan ett högt diastoliskt blodtryck skada vävnader och nerver och leda till allvarliga tillstånd som hjärt-kärlsjukdom, stroke, hjärtinfarkt, njurskador, neurologiska störningar och andra komplikationer.
Huvudmålet vid behandling av högt diastoliskt tryck är att minska utsöndringen av angiotensin. Olika läkemedel, såsom ACE-hämmare, angiotensinreceptorblockerare, kalciumblockerare eller diuretika (vätskedrivande), verkar på olika sätt för att sänka trycket. Hypertoni kan också behandlas med livsstilsförändringar – yoga, meditation och andra stresslindrande tekniker kan hjälpa till att lugna både kropp och sinne.
Misstänker du att du har högt blodtryck bör du kontakta vården för regelbundna kontroller. Tidig upptäckt och rätt behandling minskar risken för långsiktiga komplikationer avsevärt.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online