Kronisk hypertoni innebär att man har förhöjt blodtryck under en längre period. Tillståndet är en av de vanligaste folksjukdomarna och en betydande riskfaktor för både hjärt-kärlsjukdom och stroke.
Ett blodtryck anges alltid med två tal. Det övre talet representerar det systoliska trycket – trycket som blodströmmen utövar mot kärlväggarna när hjärtat drar ihop sig och slår ut blod. Det nedre talet representerar det diastoliska trycket – trycket mot kärlväggarna mellan hjärtslagen, när hjärtat vilar och fylls med nytt blod.
Har du kronisk hypertoni ligger ditt systoliska tryck vanligtvis över 140 och ditt diastoliska tryck över 90. Ett idealiskt blodtryck ligger runt 120/80. Kronisk hypertoni kan med tiden leda till svåra komplikationer som hjärtsjukdom, stroke och skador på njurar och blodkärl.
Enligt Mayo Clinic har cirka 95 procent av alla personer med hypertoni så kallad primär eller "essentiell" hypertoni. Denna form utvecklas oftast långsamt under många år och har sällan en enda tydlig orsak. Däremot finns flera välkända faktorer som bidrar till dess uppkomst – och som du själv kan påverka.
Äter du en kost rik på natrium, eller saknar kroppen tillräckligt med kalium för att reglera natriumnivåerna, kan du få ett överskott av salt i kroppen. Natrium behövs visserligen för att balansera kroppsvätskorna, överföra nervimpulser och möjliggöra muskelkontraktioner – men för mycket natrium driver upp blodtrycket.
Anledningen är enkel: natrium binder vatten. Mer natrium innebär alltså mer vätska i blodomloppet. Den ökade blodvolymen tvingar hjärtat att pumpa kraftigare, vilket höjer trycket i kärlen. Mayo Clinic rekommenderar ett dagligt intag på mellan 1 500 och 2 400 milligram natrium.
Renin-angiotensin-aldosteron-systemet (RAAS) styr de hormoner som reglerar blodtrycket. När kroppens blodvolym är låg utsöndrar njurarna hormonet renin. Renin triggar i sin tur produktionen av angiotensin, ett hormon som får blodkärlen att dra ihop sig – vilket ökar blodtrycket. Angiotensin stimulerar även utsöndringen av aldosteron, ett hormon som ökar kroppens vätskevolym, vilket ytterligare höjer trycket.
Ibland blir detta system överaktivt, vilket kan ge upphov till kroniskt högt blodtryck. Vissa receptbelagda läkemedel kan blockera hormonernas effekt och därmed hjälpa till att sänka blodtrycket.
Har du familjemedlemmar med hypertoni är risken större att du själv utvecklar tillståndet. Forskarna har ännu inte identifierat någon enskild gen som styr blodtrycket, men de studerar intensivt de gener som reglerar renin-angiotensin-aldosteron-systemet. Utöver de effekter som nämns ovan påverkar detta system även kärlens elasticitet. Stela, less flexibla artärer begränsar blodflödet och får blodtrycket att stiga.
Om ditt höga blodtryck inte är primärt utan istället beroende av ett annat hälsotillstånd, handlar det om sekundär hypertoni. Till skillnad från den primära formen kommer sekundär hypertoni ofta plötsligt och med kraftiga värden. Vanliga orsaker inkluderar:
Kronisk hypertoni är farligt just för att det ofta utvecklas smygande utan symtom. Regelbundna blodtryckskontroller, en saltmedveten kost, fysisk aktivitet och god sömn är grundpelarna för att hålla blodtrycket i schack. Har du redan diagnosticerad hypertoni är det viktigt att följa din vårdgivares råd – både gällande livsstil och eventuell medicinering.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online