Många olika faktorer avgör vem som löper störst risk att utveckla hypertoni, det vill säga högt blodtryck. De spänner från sådant du inte kan påverka, som arv och ålder, till sådant du helt kan kontrollera, som livsstil och vanor. Det är viktigt att känna till sina risker, eftersom obehandlad hypertoni kan leda till allvarliga komplikationer som hjärtsjukdom, stroke och njursvikt.
American Heart Association listar tre riskfaktorer för hypertoni som inte går att påverka: ålder, etnicitet och familjehistoria. Risken för högt blodtryck ökar med åldern. Män tenderar att utveckla hypertoni redan i medelåldern, medan kvinnor oftare drabbas senare i livet, vanligtvis efter menopaus.
Etnicitet spelar också roll – högt blodtryck är vanligare bland personer med afroamerikanskt ursprung än bland kaukasier. Även ärftligheten bidrar: har du många nära släktingar med hypertoni är sannolikheten större att även du drabbas.
Alla dessa faktorer går förstås inte att ändra. Vi kan inte vända tiden, påverka vår etniska bakgrund eller välja våra släktingar – men det finns flera metoder inom räckhåll för att förebygga hypertoni.
Personer som inte motionerar löper större risk att utveckla hypertoni. De har ofta högre vilopuls än fysiskt aktiva, vilket tvingar hjärtat att arbeta hårdare vid varje sammandragning. Det ökar trycket på artärerna och därmed risken för hjärtsjukdom eller hjärtinfarkt.
En stillasittande livsstil är också en vanlig väg till övervikt eller fetma, vilket i sig är en riskfaktor för högt blodtryck. Ju tyngre kroppen är, desto mer blod krävs för att syresätta vävnaderna. Det innebär högre tryck mot kärlväggarna och en ökad belastning på hjärtat.
Ett av de största kostrelaterade problemen vid högt blodtryck är för mycket natrium. Saltad eller konserverad mat kan bidra till hypertoni. Ett överskott av natrium ger vätskeansamling i kroppen, vilket i sin tur höjer blodtrycket. Många konserverade livsmedel och snabbmatsrätter innehåller stora mängder salt.
Brist på kalium påverkar också natriumnivåerna i blodet och ökar risken för hypertoni. Kalium balanserar natriumhalten i kroppens celler – får vi i oss för lite kan för mycket natrium ansamlas i blodet.
Forskare vid Mayo Clinic undersöker om D-vitamin kan ha betydelse för hypertoni. Hypotesen är att för låga nivåer kan bidra till tillståndet, eftersom vitaminet påverkar ett enzym i njurarna som reglerar blodtrycket. Mayo Clinic understryker dock att fler studier behövs för att fastställa ett säkert samband mellan D-vitamin och högt blodtryck.
Enligt Mayo Clinic höjer både alkohol och tobak blodtrycket tillfälligt – men de har också långsiktiga effekter. När du dricker alkohol frisätter kroppen hormoner som ökar pulsen. På sikt kan regelbundet alkoholintag skada hjärtat.
Även kemikalierna i tobak ger en kortvarig pulsökning. De skadar dessutom artärernas innervägg, vilket gör att kärlen smalnar av och blodtrycket stiger.
Hög stress kan också orsaka tillfälliga besvär för hjärtat. Vid kraftig stress kan blodtrycket stiga brant, vilket i värsta fall kan utlösa en hjärtinfarkt. Andra faktorer, som kroniska sjukdomar, kan också ligga bakom högt blodtryck. Diabetes, högt kolesterol och njursjukdom är några exempel på bidragande orsaker till hypertoni.
Även om vissa riskfaktorer inte går att påverka finns det mycket du själv kan göra för att skydda ditt hjärta: motionera regelbundet, minska saltintaget, äta en balanserad kost rik på kalium, begränsa alkoholkonsumtionen, sluta röka och hitta strategier för att hantera stress. Kontrollera dessutom ditt blodtryck regelbundet – ju tidigare hypertoni upptäcks, desto lättare är den att behandla.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online