Diastoliskt blodtryck är trycket i artärerna när hjärtat vilar mellan slag. Det är det nedre talet som visas vid en blodtrycksmätning. Det kan finnas anledning till oro om det diastoliska blodtrycket stiger över 100 mmHg, eftersom ett förhöjt diastoliskt tryck ökar risken för hjärtinfarkt och stroke avsevärt.
Den goda nyheten är att du ofta kan sänka risken för högt blodtryck – eller få ner ett redan förhöjt diastoliskt tryck – genom enkla livsstilsförändringar, helt utan att behöva förlita dig på mediciner.
Ålder, rökning, hög alkoholkonsumtion, stora mängder koffein, övervikt, stress samt högt blodtryck i familjen är alla vanliga faktorer som ökar risken för hypertoni. Många utvecklar högt blodtryck någon gång i takt med att de blir äldre. Ärftlighet spelar en roll, men personer med fetma löper särskilt stor risk. Stress kanske inte direkt orsakar högt blodtryck, men att leva under konstant spänning kan göra att trycket inte återgår till normala nivåer.
Personer med högt blodtryck har ofta inga symtom alls, vilket gör att tillståndet lätt går obemärkt förbi. Därför bör du kontrollera ditt blodtryck ofta om det tenderar att ligga högt. Ett diastoliskt tryck under 80 mmHg betraktas som idealiskt. Ett värde mellan 81 och 90 klassas som gränsvärde, medan en mätning över 90 räknas som högt.
Fyll tallriken med färska frukter och grönsaker samt andra livsmedel rika på kalcium, kalium och C-vitamin. En studie publicerad i Nutrition Journal visade att höga nivåer av askorbinsyra (C-vitamin) kan bidra till att sänka det diastoliska blodtrycket. Lågfetts mejeriprodukter och fullkornsprodukter hjälper också till att hålla blodtrycksvärdet nere.
Sänk ditt totala intag av natrium och undvik livsmedel med mycket mättat fett och kolesterol. För mycket salt i kosten ökar mängden vätska i blodet, vilket får blodtrycket att stiga. Enligt de amerikanska kostråderna från 2005 äter de flesta amerikaner för mycket salt – och ju mer natrium en person konsumerar, desto högre blir sannolikt blodtrycket. Ta bort saltskålen från matbordet och minska saltmängden i matlagningen gradvis, först med en tredjedel och sedan med hälften.
Regelbunden motion ger dubbla vinster: du går ner i vikt och sänker ditt blodtryck. Fysisk aktivitet gör också hjärtat starkare, så att det kan pumpa ut mer blod i kroppen med mindre ansträngning. Det innebär mindre tryck mot artärernas väggar och därmed lägre blodtryck. I många fall behöver personer som tränar regelbundet ingen medicin alls för att hålla blodtrycket i schack. Sikta på minst 30 minuters aerob aktivitet de flesta dagar i veckan – det gynnar både din kropp och ditt blodtryck.
Ligger din vikt mer än 30 procent över din idealvikt är det dags att göra något åt det. Personer med övervikt har större blodvolym i kroppen, vilket tvingar hjärtat att arbeta hårdare för att pumpa runt blodet. Den amerikanska njurpatientföreningen (AAKP) varnar för att övervikt dessutom ökar risken för njursjukdom, vilket stör kroppens förmåga att reglera natrium och vätska. Som en tumregel kan varje kilo du tappar bidra till att sänka ditt diastoliska blodtryck – varje liten viktminskning räknas.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online