Orsakerna till essentiell hypertoni – allt du behöver veta

Essentiell hypertoni är högt blodtryck som inte orsakas av någon annan sjukdom. Hypertoni som beror på ett underliggande tillstånd, exempelvis kronisk njursjukdom, kallas istället sekundär hypertoni. Medan sekundär hypertoni främst behandlas genom att åtgärda den bakomliggande orsaken måste essentiell hypertoni hanteras direkt – genom livsstilsförändringar och i många fall även läkemedelsbehandling.

Vad är hypertoni?

Ett blodtrycksvärde mäter den kraft som hjärtat använder för att pumpa blod ut i artärerna. Mätningen består av två tal: det systoliska trycket (första talet) anger trycket i kärlen när hjärtat slår, medan det diastoliska trycket (andra talet) anger trycket när hjärtat vilar mellan slagen.

Ett normalt blodtryck ligger på 120/80 mmHg eller lägre. Hypertoni diagnostiseras när trycket uppmäts till 140/90 mmHg eller högre – det räcker att ett av värdena överskrider gränsvärdet. Blodtryck som ligger mittemellan, det vill säga 121–139 mmHg systoliskt och 81–89 mmHg diastoliskt, klassificeras som förhöjt blodtryck (prehypertoni).

Vad orsakar essentiell hypertoni?

Hypertoni har många orsaker – vissa går att påverka, andra gör det inte. Bland de påverkbara faktorerna är fetma (kroppsmasseindex över 30 kg/m²) den vanligaste. Utöver fetma ökar också fysisk inaktivitet risken för högt blodtryck.

Ett överskott av natrium gör att kroppen binder mer vätska, vilket driver upp blodtrycket. Kom ihåg att det inte bara är tillsattsalt vid matlagning som är farligt – det dolda saltet i processade livsmedel och snacks bidrar ofta betydligt mer. Även hög alkoholkonsumtion, mer än 1–2 enheter per dag, är en välkänd riskfaktor. Dessutom kan vissa läkemedel höja blodtrycket, bland annat p-piller, bantningspreparat samt receptfria förkylnings- och allergimediciner.

Ytterligare riskfaktorer

Risken att utveckla hypertoni ökar med åldern. Personer med afrikanskt ursprung löper högre risk att få högt blodtryck, drabbas ofta tidigare i livet och tenderar att få fler komplikationer jämfört med andra befolkningsgrupper. Ärftlighet spelar också en stor roll – högt blodtryck hos föräldrar eller syskon ökar din egen risk. Dessutom har låg utbildningsnivå och socioekonomiskt svag ställning visats bidra till ökad risk för hypertoni.

Konsekvenser av obehandlad hypertoni

Obehandlat högt blodtryck kan leda till allvarliga organskador. Den höga pressen belastar hjärtat och kan i förlängningen orsaka hjärtsvikt och stroke. Långvarig hypertoni skadar även njurarna. Eftersom högt blodtryck oftast inte ger några symtom alls är regelbundna hälsokontroller avgörande för att upptäcka tillståndet i tid.

Förebyggande åtgärder och behandling

God nyhet är att mycket går att göra själv för att sänka blodtrycket:

• Träna regelbundet och ät hälsosammare för att nå en hälsosam vikt – men börja aldrig ett nytt träningsprogram utan att först rådfråga din läkare.
• Minska saltintaget och uteslut processade livsmedel ur kosten så långt som möjligt.
• Begränsa alkoholen till högst två enheter per dag.
• Sluta röka. Rökning orsakar inte direkt hypertoni, men skadar blodkärl och ökar risken för hjärtsjukdom och stroke.
• Gå igenom dina mediciner. Eliminera onödiga preparat som kan bidra till förhöjt blodtryck, i samråd med vården.

Om livsstilsförändringarna inte räcker för att få ner blodtrycket till normala nivåer kan läkaren ordinera blodtryckssänkande medicinering. Kombinationen av levnadsvaneförändringar och rätt behandling ger bäst möjlighet att skydda hjärta, njurar och kärl på lång sikt.