Blodtrycket anges alltid med två värden: ett övre (systoliskt) och ett nedre (diastoliskt). Båda är viktiga för att bedöma din hjärt- och kärlhälsa, men de spelar olika stora roller som riskfaktorer. Här förklarar vi skillnaden – och vilken siffra som förtjänar mest uppmärksamhet.
Systoliskt tryck, alltså det övre värdet, är den viktigaste siffran att följa. Det mäter trycket i dina artärer när hjärtat drar ihop sig och pumpar ut blod i kroppen. Ett förhöjt systoliskt tryck kan tyda på högt blodtryck (hypertoni), vilket är en av de största riskfaktorerna för hjärt-kärlsjukdom, stroke, njursjukdom och flera andra hälsoproblem.
Forskning visar att högt systoliskt tryck är särskilt farligt eftersom det belastar blodkärlens väggar vid varje hjärtslag. Med åldern blir det dessutom en allt mer avgörande indikator på kardiovaskulär risk, eftersom artärerna naturligt förlorar sin elasticitet över tid.
Diastoliskt tryck, det nedre värdet, mäter trycket i artärerna när hjärtat vilar mellan slagen. Detta värde är även det viktigt för din hälsa, men det utgör inte lika stark en riskfaktor för hjärt-kärlsjukdom som systoliskt tryck – särskilt inte hos äldre vuxna.
Det är dock värt att komma ihåg att ett mycket lågt diastoliskt tryck också kan vara problematiskt, eftersom hjärtmuskeln då kan få otillräcklig blodförsörjning. Båda värdena bör därför alltid bedömas tillsammans.
Kort sagt: om du måste prioritera en siffra, håll extra koll på det systoliska trycket. Det ger den starkaste signalen om risken för allvarliga komplikationer som hjärtinfarkt och stroke. Rådfråga alltid läkare eller annan vårdpersonal för en korrekt bedömning av ditt blodtryck och för att få reda på vilka målvärden som gäller just dig.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online