Sekundär hypertoni, även kallat sekundärt högt blodtryck, är ett tillstånd som kännetecknas av en plötslig och markerad blodtrycksstegring. Även om både primär och sekundär hypertoni har samma grundläggande effekter på kroppen, skiljer sig orsakerna åt. Primär hypertoni beror vanligtvis på livsstilsfaktorer som kost, övervikt och ärftlighet, medan orsakerna till sekundär hypertoni är betydligt mer mångfacetterade och ofta kopplade till ett underliggande sjukdomstillstånd.
En av de vanligaste orsakerna till sekundär hypertoni är en rubbning i njurarna. Detta kan bero på ett funktionsavbrott eller en blockering som påverkar njurarnas filtreringsförmåga. En nedsatt njurfunktion innebär att avfallsämnen i blodet inte effektivt avlägsnas, vilket i sin tur kan leda till förhöjt blodtryck. Tillståndet förekommer bland annat vid diabetes, glomerulära sjukdomar, polycystisk njursjukdom och hydronefros.
Problem med kroppens körtlar är en annan vanlig orsak. En tumör, skada eller inflammation kan få en körtel att producera eller frisätta onormala mängder hormon – exempelvis adrenalin, aldosteron, parathormon eller noradrenalin – vilket kan orsaka en plötslig topp eller en ihållande höjning av blodtrycket. Körtelrelaterade tillstånd som är kända för att ge förhöjt blodtryck inkluderar hypotyreos, hypertyreos, aldosteronism, hyperparatyroidism och feokromocytom.
Precis som primär hypertoni kan bero på en genetisk benägenhet kan även sekundär hypertoni ha ärftliga orsaker. En person kan födas med ett begränsat eller förträngt kärlsystem, vilket tvingar hjärtat att arbeta snabbare än normalt och därmed höjer blodtrycket.
Ibland kan läkemedel höja blodtrycket och utlösa sekundär hypertoni. Cushings syndrom – som kännetecknas av fettansamlingar mellan skuldrorna, ett rundat ansikte och hudbristningar – orsakas av att kroppen utsätts för hormonet kortisol under lång tid. Enligt Mayo Clinic kan långvarig användning av orala kortikosteroider leda till Cushings syndrom, vars konsekvenser bland annat inkluderar stegrat blodtryck.
Graviditet kan också orsaka sekundär hypertoni, då ofta benämnt som graviditetsinducerad hypertoni, preeklampsi eller toxemi. Risken är större hos förstagångsföderskor, mycket unga och äldre gravida samt vid flerlingraviditeter. Regelbundna kontroller under graviditeten är därför viktiga för att upptäcka tillståndet i tid.
Sömnapné kan även det ligga bakom sekundär hypertoni, enligt Mayo Clinic. Det beror på att återkommande andningsavbrott under natten sänker syrehalten i blodet, vilket belastar hjärt- och kärlsystemet och höjer blodtrycket.
Sekundär hypertoni skiljer sig från den vanligare primära formen genom att den har en tydlig, identifierbar orsak. Njursjukdomar, hormonella störningar, genetiska faktorer, vissa läkemedel, graviditet och sömnapné är bland de vanligaste utlösande orsakerna. Eftersom rätt behandling ofta kräver att grundorsaken åtgärdas är det viktigt att söka medicinsk utredning om blodtrycket stiger plötsligt eller utan uppenbar anledning.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online