När den glatta muskulaturen i en arteriol drar ihop sig sker något som kallas vasokonstriktion. Det innebär att kärlets lumen, alltså dess inre diameter, blir smalare. Resultatet blir att motståndet mot blodflödet ökar kraftigt, eftersom blodet tvingas passera genom en trängre passage.
Detta ökade perifera kärlmotstånd leder i sin tur till att blodtrycket stiger. Arterioler brukar därför ofta kallas för kroppens resistanskärl, eftersom de spelar en central roll i reguleringen av blodtrycket och fördelningen av blod till olika organ.
Storleken på blodtrycksökningen beror på graden av sammandragning hos arteriolen. Ju kraftigare muskulaturen kontraherar, desto smalare blir kärlet och desto större blir tryckökningen. Redan små förändringar av kärlens diameter har stor effekt, eftersom flödesmotståndet är omvänt proportionellt mot radiens fjärde potens (Poiseuilles lag).
Denna mekanism är avgörande för kroppens förmåga att snabbt anpassa blodtryck och blodfördelning vid exempelvis fysisk aktivitet, temperaturförändringar eller stress.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online