1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Vad orsakar venös hypertoni? Vanliga orsaker och riskfaktorer

Vad är venös hypertoni?

Venös hypertoni innebär att trycket i venerna blir högre än normalt. Det uppstår när blodet inte kan flöda fritt tillbaka mot hjärtat utan samlas upp i kärlen. Tillståndet drabbar oftast benen och är en vanlig bakomliggande faktor vid besvär som svullnad, tunga ben, hudförändringar och åderbrock (varicer). Orsakerna kan vara många – från klaffel i venerna till hjärt- och leversjukdomar.

Vanliga orsaker och riskfaktorer

1. Ventilinsufficiens

Den vanligaste orsaken är att venklaffarna inte fungerar som de ska. Klaffarnas uppgift är att se till att blodet rinner i rätt riktning, mot hjärtat. När de blir svaga eller otäcka rinner blodet bakåt och samlas i venerna, vilket ökar trycket. Detta tillstånd, kallat ventilinsufficiens, ligger ofta bakom åderbrock och kronisk venös insufficiens.

2. Kompression eller blockering av vener

När en ven pressas samman eller blockeras hindras blodflödet och trycket stiger. Ett typiskt exempel är djup ventrombos (DVT), där en blodpropp bildas i en djupven, oftast i benet. Även yttre tryck från tumörer, spända muskler eller andra strukturer kan begränsa blodflödet och ge upphov till venös hypertoni.

3. Kronisk hjärtsvikt

Vid hjärtsvikt förmår hjärtat inte pumpa blodet effektivt runt i kroppen. Blodet stannar då kvar i venerna, som utsätts för ett högre tryck. Detta kan ge symptom som svullna anklar och ben, så kallat ödem.

4. Levercirros och portahypertoni

Cirros är en kronisk leversjukdom där ärrbildning gradvis ersätter den friska levervävnaden. Detta kan höja trycket i portådern – det stora blodkärl som leder blod från matsmältningsorganen till levern. Tillståndet kallas portahypertoni och kan orsaka venös hypertoni i buken samt utvidgade vener i matstrupen (esofagusvaricer).

5. Graviditet

Under graviditeten ökar nivåerna av hormonet progesteron, som gör att kärlväggarna slappnar av. Samtidigt trycker den växande livmodern på venerna i bäckenet och benen. Tillsammans ökar detta risken för venös hypertoni och åderbrock, särskilt under senare delen av graviditeten.

6. Fetma

Övervikt och fetma belastar venerna extra hårt, framför allt i benen. Den ökade kroppsvikten höjer trycket i kärlen, och en ofta lägre fysisk aktivitet försvagar dessutom muskelpumpen som normalt hjälper blodet tillbaka mot hjärtat.

7. Vissa läkemedel

Vissa mediciner kan bidra till utvecklingen av venös hypertoni, till exempel vissa cytostatika (läkemedel mot cancer) och hormonbehandlingar, exempelvis östrogenpreparat.

När bör du söka vård?

Kontakta vården om du har ihållande svullnad, tunga eller värkande ben, synligt utvidgade vener eller hudförändringar kring anklar och vadmusklar. En tidig utredning och behandling minskar risken för komplikationer som bensår och blodpropp.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online