Högt blodtryck (hypertoni) är en allvarlig kardiovaskulär sjukdom som enligt amerikanska Centers for Disease Control and Prevention (CDC) drabbar var fjärde vuxen. Det finns flera behandlingar som hjälper till att sänka blodtrycket hos personer med hypertoni. En vanlig medicinsk behandling är läkemedlet Lisinopril, som ofta förskrivs av husläkare som ett första steg mot högt blodtryck. Precis som alla läkemedel kan dock Lisinopril ge biverkningar som du bör känna till.
Hypertoni uppstår när kraften från blodet som strömmar genom artärerna skapar ett förhöjt tryck inom blodkärlen. Lisinopril tillhör läkemedelsklassen ACE-hämmare (hämmare av angiotensinkonverterande enzym) och hjälper till att slappna av kroppens blodkärl. Detta är den främsta anledningen till att läkemedlet är effektivt mot högt blodtryck. När Lisinoprils ACE-hämmande verkan träder i kraft vidgas blodkärlen, vilket minskar trycket mot artärväggarna.
Blodtryck mäts traditionellt med en apparat som kallas blodtrycksmätare (sfigmomanometer). Värdet anges med två tal: det övre talet anger det systoliska trycket och det nedre talet det diastoliska trycket. Enligt akutläkaren Brian LaRocca vid Union Hospital Cecil County anses blodtrycket vara högt när det systoliska trycket är 150 och det diastoliska 90, alltså 150/90. När det systoliska trycket når 200 eller mer finns det fara för stroke eller hjärtsvikt. Därför är ACE-hämmaren Lisinopril viktig för att sänka blodtrycket och förebygga stroke.
Kvinnor som tar Lisinopril och är gravida eller planerar att bli gravida bör omedelbart kontakta sin läkare. Lisinopril kan vara skadligt och potentiellt dödligt för ett ofött barn om det används under graviditet. Det har inte fastställts om Lisinopril passerar över i bröstmjölk, men det rekommenderas inte att amma under pågående behandling med detta läkemedel.
Innan du får Lisinopril förskrivet bör du berätta för din läkare om alla läkemedel du använder, även receptfria. Eftersom Lisinopril kan höja kaliumnivåerna i blodet bör läkaren veta om du tar vätskedrivande läkemedel (diuretika) eller kaliumtillskott. Vanliga receptfria NSAID-preparat (icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel), såsom ibuprofen eller naproxennatrium, kan höja blodtrycket på grund av sitt natriuminnehåll. Förkylnings- och allergiläkemedel kan också minska Lisinoprils effekt, eftersom många av dessa innehåller ämnen som adrenalin (epinefrin), vilket accelererar blodtrycket.
Vanliga biverkningar av Lisinopril inkluderar yrsel, svimmelhet, diarré, suddig syn, trötthet, illamående och torrhosta. Dessa besvär är normala och brukar avta när kroppen vänjer sig vid läkemedlet. Kontakta din läkare om biverkningarna kvarstår längre än sju dagar eller förvärras. Allvarliga men ovanliga biverkningar är bröstsmärta, förändringar i urinmängden, nedsatt sexuell förmåga, tecken på infektion eller synbortfall. Lisinopril kan i sällsynta fall orsaka allvarliga till livshotande leverskador, vilket kräver omedelbar vård. Tecken på leverskada är mörk urin, ihållande trötthet, gulsot (ikterus), illamående samt mag- och buksmärtor.
Trots de potentiellt allvarliga biverkningarna förskriver läkare Lisinopril eftersom riskerna med obehandlat högt blodtryck är betydligt större än risken för dessa ovanliga biverkningar. Högt blodtryck belastar inte bara hjärtat och ökar risken för hjärtsvikt, utan kan också orsaka stroke och leda till njursvikt. Lisinoprils ACE-hämmande egenskaper utgör därför ett viktigt skydd mot hypertoni.
Kom alltid ihåg att diskutera dina symtom och eventuella biverkningar med din läkare innan du gör några ändringar i din medicinering.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online