Alopecia areata är en grupp autoimmuna sjukdomar som orsakar håravfall. Inom gruppen finns tre former: fläckvis alopecia areata, alopecia totalis (förlust av allt hår på huvudet) samt alopecia universalis – den mest sällsynta varianten, som innebär totalt håravfall på hela kroppen.
Trots den omfattande hårförlusten är personer med alopecia universalis oftast friska. De löper dock något större risk än andra att utveckla vitiligo (fläckvis pigmentförlust i huden) samt sköldkörtelbesvär, vilket tyder på ett samband mellan olika autoimmuna tillstånd.
Personer med alopecia universalis bär på vad som ofta kallas ”hårlöshetsgenet” – en muterad gen som benämns HR. Samma gen orsakar medfödd hårlöshet hos möss, vilket har gjort den till ett viktigt forskningsobjekt. Genen har hittills påträffats endast hos personer med alopecia universalis. Utöver detta är övriga orsaker okända, bland annat på grund av att storskaliga studier saknas.
Det klassiska tecknet på alopecia universalis är en komplett avsaknad av hår på hårbotten, i ansiktet, på kroppen, i armhålorna samt inuti näsan. Även ögonbryn och ögonfransar försvinner ofta.
Ett annat typiskt tecken är nagelförändringar. De mest framträdande är små nålstickliknande fördjupningar i naglarna, så kallade punktnaglar. Vissa drabbade får också spröda eller missformade naglar.
Diagnosen ställs oftast utifrån en fysisk undersökning av de drabbade områdena. För att bekräfta misstanken kan en biopsi behövas, där ett litet vävnadsprov tas från huden på hårbotten och analyseras under mikroskop.
Läkaren kan dessutom beställa en rad blodprover för att undersöka om du har en autoimmun sjukdom. Eftersom alopecia universalis antas bero på att immunförsvaret angriper hårsäckarna, stärker ett sådant fynd diagnosen.
Den vanligaste behandlingsmetoden är topikal immunterapi, där ett ämne appliceras på huden för att medvetet framkalla en lindrig allergisk reaktion. Detta tros stimulera hårväxten genom att väcka och aktivera de vilande hårsäckarna.
De mest använda läkemedlena är difencipron (DPCP) och kvartsyradibutylester (SADBE). Tyvärr är dessa inte godkända som läkemedel i USA, men de finns tillgängliga i Europa och Kanada. Andra alternativ som ibland prövas är kortikosteroider, minoxidil och immunsupprimerande läkemedel, även om resultaten varierar.
Under tiden kan peruker erbjuda både trygghet och komfort. Flera återförsäljare erbjuder lace front-peruker som ser helt naturliga ut, och vissa modeller levereras till och med med sugkoppar för bättre passform och längre hållbarhet.
Webbplatsen Hairlosstalk.com rekommenderar att man noggrant granskar påståenden från produkter som lovar snabb hårväxt, särskilt de som inte är godkända av FDA, den amerikanska läkemedelsmyndigheten. Många av dessa produkter är framtagna för specifika typer av håravfall och kan i själva verket inte hjälpa mot alopecia alls.
Vid alopecia universalis är det dessutom extra viktigt att skydda de områden som saknar hår. Använd solskydd och kläder som täcker huden för att förebygga solbränna, och var noggrann med hygienen för att minska risken för bakterieinfektioner. Skydda gärna näsan också, där hår normalt fungerar som ett filter, exempelvis vid dammigt eller kallt väder.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online