
En persons hår är en integrerad del av självbilden och det psykologiska välbefinnandet. Det är därför inte förvånande att hårersättning har blivit ett alltmer populärt botemedel mot tidigt håravfall. På marknaden finns idag en rad olika hårersättningslösningar, som antingen bygger på icke-kirurgiska eller kirurgiska metoder.
Icke-kirurgiska hårersättningssystem bygger på användning av traditionella peruker och hårtillägg. Dagens system har dock kommit långt från de lösningar våra föräldrar och farföräldrar hade tillgång till. Tack vare tekniska framsteg är de senaste perukerna och hårtilläggen utformade för att efterlikna hår som växer naturligt direkt från hårbotten, även längs hårfästet. Resultatet blir ett hårersättningssystem som är svårt att upptäcka, både med synen och genom beröring.
Kirurgisk hårersättning innebär att hårbärande hud med rötter transplanteras till ett skalligt eller tunnhårigt område. I praktiken skördas transplantat av friskt hår från områden med tät hårväxt och planteras sedan in i de tunnare partierna. Målet är att effektivt fördela frisk, hårväxande hud över hela hårbotten för att minimera eller helt eliminera tunnhåriga och skalliga områden.
Ett flertal kirurgiska transplantattekniker har utvecklats för användning vid hårersättning. De spänner från mindre ingrepp för personer som bara vill ha en måttlig ökning av hårfylligheten, till större kirurgiska tekniker som faktiskt kan få håret att växa ut igen på skalliga ytor. Vilken teknik som används avgörs av den enskilda patientens behov, och fler än en teknik kan kombineras för att uppnå önskat resultat.
Kirurgisk hårersättning är en lång och komplex process. Själva ingreppet utförs på läkarmottagningen under lokalbedövning och kan ta upp till åtta timmar att genomföra. Det kirurgiska förfarandet slutförs dock aldrig i ett enda besök, utan planeras i stället över flera sessioner med tre till sex månaders mellanrum.
Det finns flera olika typer av kirurgiska hårersättningsingrepp, som kan indelas i två huvudkategorier: mindre och större kirurgi.
Mindre kirurgi omfattar bland annat punch-transplantat, remsatransplantat, slitstransplantat samt mini- och mikotransplantat. Större kirurgi innefattar vävnadsexpansion, hårbottensreduktion och så kallade flap-ingrepp, där hudflikar flyttas för att täcka skalliga områden. Prata alltid med en legitimerad specialist för att ta reda på vilken metod som passar dina förutsättningar bäst.
Kvinnors håravfallsmönster skiljer sig från mäns. Även om både kvinnor och män drabbas av tunnhårigt hår leder det sällan till total skallighet hos kvinnor, vilket det ofta gör hos män. Av denna anledning krävs större kirurgiska ingrepp betydligt oftare för män än för kvinnor.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online