Sura uppstötningar, även känt som gastroesofageal refluxsjukdom (GERD), kan bero på en rad olika faktorer – allt från en kryddstark måltid till avvikelser i matstrupen eller mediciner mot astma. Vid sura uppstötningar rinner magsäckens innehåll tillbaka upp i matstrupen, vilket ger en brännande känsla. Om tillståndet blir kroniskt kan det med tiden skada matstrupen.
Många nöjer sig med att ta antacida eller syrahämmande läkemedel för att dämpa besvären, men om sura uppstötningar är återkommande kan det finnas ett underliggande problem som behöver utredas. Här går vi igenom de vanligaste orsakerna till sura uppstötningar och vad du själv kan göra åt dem.
För den som bara drabbas av sura uppstötningar då och då kan orsaken vara så enkel som för mycket kryddstark eller fet mat. I sådana fall är ett antacidum ofta det snabbaste och enklaste sättet att lindra besvären.
Personer som utöver sura uppstötningar också har symtom som halsont, kronisk hosta, heshet eller en känsla av klump i halsen löper större risk att ha en avvikelse i matstrupen. En sådan avvikelse är den så kallade ringformade matstrupen hos vuxna, där flera ringar i matstrupen gör det svårt att svälja och där mat fastnar. En annan är motilitetsstörning, ett problem med muskelrörelserna i matstrupen. Dessa avvikelser måste diagnostiseras av en läkare.
Musklerna i den nedre esofagussfinktern (LES) ska stänga ordentligt när maten har passerat ner i magsäcken och hindra innehållet från att rinna tillbaka upp. Dessa muskler kan försvagas av läkemedel, nervsystemfaktorer eller ämnen i kosten, vilket kan leda till sura uppstötningar.
Enligt Cleveland Clinic lider cirka 75 procent av alla med astma också av sura uppstötningar. Experter tror att reflux kan utlösas av nyssning och hostning i samband med astmaanfall. Ytterligare en risk är att läkemedel som astmatiker använder för att slappna av och vidga luftvägarna även kan slappna av sfinktern och låta magsäckens innehåll rinna tillbaka upp i matstrupen.
Nästan hälften av alla som lider av sura uppstötningar visar sig ha någon form av onormal muskel- eller nervfunktion i magsäcken. I dessa fall kan magsäcken inte kontrahera normalt och tömmer sig inte i normal takt, vilket ökar risken för att innehållet rinner tillbaka upp i matstrupen.
Även arv kan spela roll. Strukturella problem i magsäcken eller matstrupen kan gå i familjen. Detta är särskilt viktigt att känna till när det finns en genetisk benägenhet för Barretts esofagus – ett tillstånd som ökar risken för matstrupscancer på grund av långvarig skada från magsyra. Om någon i din familj har fått diagnosen Barretts esofagus och du själv lider av sura uppstötningar är det viktigt att kontrolleras regelbundet av din läkare.
Många receptfria smärtstillande medel som används regelbundet kan orsaka sura uppstötningar. Aspirin, ibuprofen och naproxen är alla vanliga bovar, liksom många receptbelagda smärtstillande läkemedel. Detta gäller dock främst de som tar dessa mediciner regelbundet under mer än sex månader. Ett enstaka intag brukar inte ge upphov till besvär.
Det finns en lång lista över läkemedel som kan förvärra sura uppstötningar. Kalciumantagonister mot högt blodtryck, antikolinergika mot urinvägsinfektioner, beta-adrenerga agonister mot astma och dopamin mot Parkinsons sjukdom är bara några exempel. Många antibiotika samt järntabletter och kaliumpreparat kan också ligga bakom. Kontakta din läkare om du misstänker att dina mediciner orsakar dina besvär.
Om du upplever sura uppstötningar regelbundet bör du prata med din läkare om orsakerna och möjliga behandlingar. Ibland räcker det med enkla kost- och livsstilsförändringar för att bli besvärsfri. Men om det finns ett underliggande problem är det viktigt att ta reda på vad det är och hur det ska behandlas – både för att lindra besvären och för att skydda matstrupen på lång sikt.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online