Hepatit A är en leverinfektion som orsakas av hepatit A-viruset. Till skillnad från hepatit B och C är hepatit A mycket smittsamt och sprids lätt mellan människor. Sjukdomen är oftast mild och kräver i regel ingen annan behandling än vila och uppföljning, men i sällsynta fall kan den leda till allvarliga komplikationer – särskilt hos äldre och personer med nedsatt immunförsvar. Det finns ett högeffektivt vaccin som ger ett gott skydd mot sjukdomen.
Hepatit A förväxlas ofta med hepatit B och hepatit C. Även om alla tre är virusinfektioner i levern är hepatit A betydligt mildare, men samtidigt mycket mer smittsam. Hepatit B och C sprids främst genom riskbeteenden, på liknande sätt som hiv, även om vårdpersonal också löper ökad risk att utsättas för dessa virus. Hepatit A sprids däremot via kontaminerad mat eller vatten samt genom nära kontakt med en smittad person.
Alla som drabbas av hepatit A får inte symptom. Små barn har ofta så lindriga infektioner att de aldrig uppvisar några tecken på sjukdom. Äldre barn och vuxna blir däremot oftare sjuka, och besvären kan då misstolkas som magsjuka, matförgiftning eller vinterkräksjuka.
Det tar normalt ungefär en månad från smittotillfället innan de första symptomen visar sig. När inkubationstiden passerat kan du bli trött och utmattad, må illa och kräkas, tappa aptiten, få lätt feber, uppleva muskelvärk, få kliande hud och känna obehag på höger sida av buken. Vissa drabbade utvecklar även gulsot, vilket gör att huden och ögonvitorna blir gulaktiga och urinen mörknar.
Misstanke om hepatit A kan väckas utifrån eventuell smittoexponering och typiska symptom, men blodprov krävs för att bekräfta diagnosen. De första proverna mäter vanligtvis nivåerna av bilirubin och aminotransferaser. Onormala värden tyder på att levern inte fungerar som den ska, vilket kan bero på hepatit A.
Om ett eller båda testen visar avvikande resultat görs ytterligare ett blodprov som söker efter antikroppar mot hepatit A. Detta prov kombineras ofta med andra analyser för att utesluta andra leverrelaterade sjukdomar. Falskt negativa resultat är dock relativt vanliga om testet tas tidigt efter smittan, och antikroppar kan även visa på en tidigare genomgången infektion snarare än en pågående. Därför kan det ibland vara svårt att med säkerhet fastställa om en person har hepatit A.
Hepatit A kan förebyggas genom vaccination. Vaccinet ges i två doser med 6–12 månaders mellanrum och ger skydd i upp till 20 år. Skyddet uppstår dock inte omedelbart – det tar cirka fyra veckor efter första injektionen innan du är skyddad.
För personer med akut smittrisk finns även en korttidsbehandling kallad immunglobulin, som verkar nästan omedelbart och ger skydd i ungefär tre månader.
De flesta fall av hepatit A är inte allvarliga och levern tar vanligtvis ingen permanent skada. Äldre samt personer med nedsatt immunförsvar eller andra allvarliga hälsoproblem löper dock större risk för leverskador eller leverfel.
I sällsynta fall kan hepatit A leda till fulminant hepatit – ett farligt tillstånd som kan orsaka akut leverfel. Risken är störst för personer med kronisk leversjukdom eller de som genomgått en levertransplantation. Det finns ingen specifik behandling mot hepatit A, utan vården består huvudsakligen av stödjande vård. Under sjukdomstiden är det mycket viktigt att helt avstå från alkohol och undvika läkemedel som kan skada levern.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online