Så fungerar en gammaglobulininjektion

Gammaglobulin, även känt som immunglobulin, är ett protein som finns naturligt i blodet och som hjälper kroppen att bekämpa bakterier och virus. Gammaglobulininjektioner används för att förebygga vissa infektionssjukdomar, bland annat mässling, röda hund och hepatit A.

När ges injektionen?

Gammaglobulininjektioner ges i två olika situationer: som passivt skydd och efter exponering för en sjukdom.

• Personer som är yngre än ett år, har ett nedsatt immunförsvar eller är gravida kan få en injektion för att skyddas mot röda hund, mässling och vattkoppor.
• Personer som har utsatts för hepatit A bör få en injektion inom två veckor efter exponeringen, följt av en andra injektion sex månader senare.

Så administreras injektionen

Injektionen ges vanligtvis av en sjuksköterska direkt i en muskel, till exempel i överarmen, låret eller skinkan. Läkemedlet kan även ges intravenöst, det vill säga via en nål som placeras i en blodven.

Biverkningar

Som med alla läkemedel kan gammaglobulininjektioner orsaka biverkningar. Mindre allvarliga biverkningar inkluderar:

• Smärta i rygg, höft eller leder
• Lindrig huvudvärk
• Rodnad eller ömhet där injektionen gavs

Kontakta omedelbart din läkare om du upplever tecken på en allergisk reaktion, såsom nässelutslag, eller om du får problem med blödningar. Andra allvarliga biverkningar som kräver snabb vård är blodig avföring, feber, smärta i vadmusklerna samt diarré eller kräkningar.