Schimpanser har varit det främsta försöksdjuret inom hepatitforskning sedan 1970-talet. Deras markanta genetiska likhet med människan gör dem till värdefulla källor för kunskap om nya läkemedel och vacciner som kan rädda människoliv. Men forskare har samtidigt ställts inför svåra etiska dilemman kring behandlingen av detta intelligenta och utrotningshotade djur. Under senare år har nya begränsningar inskränkt i vilken utsträckning schimpanser får fångas in och användas som försöksdjur.
År 1974 etablerade amerikanska forskare ett större forskningscentrum med namnet Vilab vid Liberian Institute for Biomedical Research i Robertsfield, Liberia. Laboratoriet grundades med det grundläggande målet att använda schimpanser för att utveckla vacciner och immunterapi mot hepatit B och C. Att placera laboratoriet i Liberia innebar dessutom att forskarna slapp importera schimpanser till USA.
Flera vetenskapliga genombrott kom ur Vilabs forskning på schimpanser, bland annat utvecklingen av hepatit B-vacciner som idag används i både industriländer och utvecklingsländer. Forskarna tog fram även rutiner för sterilisering av blod, vilket hejdat spridningen av hepatit B och C samt aidsviruset via blodprodukter. Arbetet med att ta fram ett vaccin mot hepatit C misslyckades dock.
Forskare föredrar schimpanser som försöksdjur på grund av deras genetiska likhet med människan, vilket i många fall innebär att de reagerar på samma sätt på vacciner och behandlingar. Med en genetisk likhet på 95 procent är schimpansen närmare släkt med människan än med gorillan, enligt en artikel från 2002 av vetenskapsjournalisten Roger Highfield i The Daily Telegraph. De drabbas dessutom lindrigare av hepatit än människor; de kan bära på hepatit B-viruset utan att utveckla samma grad av leverskador och allvarliga symtom som smittade människor gör.
Eftersom schimpanser är så intelligenta och så nära besläktade med oss har många ifrågasatt etiken i att hålla dem instängda som laboratoriedjur, där de förlorar sin frihet och kan utsättas för smärtsamma eller potentiellt livshotande ingrepp. Schimpanser är vana vid en aktiv livsstil; i det vilda kan de vandra upp till åtta engelska mil – cirka 13 kilometer – per dag. Argumenten mot att hålla dem i burar har fått betydligt större genomslag under senare år. Andra har hävdat att eftersom schimpansen betraktas som en hotad art inte bör minska ytterligare genom infångning för vetenskapliga ändamål.
Trots att fler än 1 000 schimpanser fortfarande används som försöksdjur i nio olika laboratorier i USA, enligt The Humane Society of the United States, har restriktioner införts som begränsar deras användning i forskningen. USA har förbjudit import av vilda schimpanser sedan 1977. År 2007 beslutade National Institutes of Health att statligt finansierade forskningsprojekt inte längre fick föda upp schimpanser i fångenskap, vilket gjorde det uppfödningsstopp som infördes 1995 permanent.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online