Hepatit är ett samlingsnamn för fem specifika virusinfektioner som orsakar inflammation i levern. Beroende på vilken form av sjukdomen det gäller blir förloppet antingen kortvarigt eller kroniskt, med konsekvenser som kan sträcka sig från milda besvär till livshotande tillstånd. Behandlingen varierar beroende på vilken virustyp som orsakat infektionen, och vissa former kan helt förebyggas genom vaccination i god tid.
Hepatit A sprids oftast via fekal kontaminering av livsmedel eller dricksvatten, men kan i sällsynta fall även överföras genom kontakt med infekterat blod. Det finns ingen specifik bot mot hepatit A – behandlingen fokuserar i stället på att säkerställa att du får tillräcklig näring och vila. Leverfunktionen övervakas dessutom regelbundet under sjukdomsförloppet. Precis som vid alla former av hepatit bör du berätta för din läkare om vilka läkemedel du tar och undvika alkohol. Hepatit A utvecklas aldrig till en kronisk sjukdom, och fallen läker normalt av sig själva inom några veckor.
Hepatit B är en allvarligare form av sjukdomen som kan utvecklas till ett kroniskt tillstånd. Möjliga följder av kronisk sjukdom är leverskador och levercancer. Hos vuxna är hepatit B-infektion vanligtvis kortvarig (akut), och även allvarliga fall läker ofta av sig själva. Kroniska infektioner drabbar däremot oftare barn. Kronisk hepatit B kan inte botas, men behandlingar som begränsar sjukdomens effekter finns tillgängliga. Om du eller ditt barn har sjukdomen kan ni få någon av flera antivirala substanser, samt läkemedlen alfa-interferon och peginterferon.
Hepatit C sprids oftast genom kontakt med infekterat blod, men kan också smitta via sexuella kontakter eller i samband med förlossning. Vissa fall är akuta, men sjukdomen leder oftast till kronisk sjukdom. Kroniska fall behandlas med peginterferon i kombination med ribavirin, ett antiviralt läkemedel. Har du en akut hepatit C-infektion som inte förbättras efter flera månader kan även du behandlas med dessa läkemedel.
Hepatit D uppstår endast om du samtidigt eller tidigare har smittats av hepatit B. Infektionen är vanligtvis akut, men kronisk hepatit D är ett potentiellt allvarligt tillstånd som kan förvärra effekterna av hepatit B. Akuta fall läker normalt inom några veckor, medan kroniska fall måste behandlas. Möjliga läkemedel inkluderar pegylerat interferon och alfa-interferon.
Hepatit E är, liksom hepatit D, ovanligt i Sverige och andra industriländer. Viruset sprids via fekal kontaminering och utvecklas inte till kronisk sjukdom. Behandlingen av hepatit E fokuserar på att stötta kroppen under sjukdomsförloppet, och symtomen brukar gå över inom några veckor eller månader.
Förebyggande åtgärder genom vaccination spelar en central roll i hanteringen av hepatit. Effektiva vacciner finns idag mot både hepatit A och hepatit B. Experter rekommenderar hepatit A-vaccination för alla personer över ett års ålder. Hepatit B-vaccination rekommenderas för spädbarn, barn, tonåringar samt vuxna som tillhör riskgrupper. Kontakta din läkare för mer information om vaccination och för en fullständig genomgång av riskfaktorerna för att smittas av hepatit.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online