Kan hepatit B botas? Så fungerar behandlingen

Hepatit betyder leverinflammation och begreppet används för en rad olika leversjukdomar. En av de mest kända formerna är hepatit B. Om du själv har kronisk hepatit B eller känner någon som har det undrar du kanske om det finns något botemedel. Eftersom kronisk hepatit B orsakas av ett virus går det tyvärr inte att bli helt av med infektionen – men det finns behandlingar som kan minska mängden virus i kroppen och skydda levern.

Vad är hepatit B?

Hepatit B är ett virus som angriper levern, inflammerar den och gör att levern inte längre kan bearbeta kroppens avfallsprodukter på rätt sätt. De flesta som smittas får en akut infektion som läker ut av sig själv efter några dagar eller veckor. Vissa utvecklar dock en kronisk infektion som inte försvinner – kronisk hepatit B definieras som en infektion som varar i mer än sex månader. Personer med kronisk infektion riskerar allvarliga komplikationer senare i livet.

Så sprids hepatit B

Hepatit B kan spridas på flera olika sätt:

• Oskyddat sex med en smittad person – viruset finns i blod, sperma, vaginalsekret och saliv.
• Dela injektionsnålar med en smittad person.
• Arbete inom vården, där personal hanterar nålar och andra vassa föremål.
• Smitta från mor till barn under graviditet och förlossning. Spädbarn minskar dock risken kraftigt om de får hepatit B-immunglobulin och vaccin direkt efter födseln.

Hepatit B sprids inte genom vanlig social kontakt som kramar eller handslag, och inte heller via vatten i simbassänger eller toaletter.

Symtom och komplikationer

Symtomen på hepatit B kan vara överraskande lindriga. Vid en mild akut infektion kanske du aldrig ens märker av dem, eller förväxlar dem med maginfluensa. Vanliga symtom inkluderar:

• Mörk urin
• Buksmärtor, särskilt nära levern
• Svaghet och trötthet
• Ledvärk
• Magbesvär och illamående
• Gulsot (gulaktig hud och ögonvitor)

Symtomen brukar uppträda ungefär 12 veckor efter smittotillfället. Komplikationerna av obehandlad kronisk hepatit B är desto allvarligare – drabbade kan utveckla levercirros, alltså ärrbildning i levervävnaden, vilket ökar risken för leversvikt och levercancer. Dessutom löper dessa personer större risk att drabbas av hepatit D, ett virus som förvärrar effekterna av hepatit B och som sprids på samma sätt.

Behandling av hepatit B

Eftersom hepatit B är ett virus finns det idag ingen behandling som helt utrotar infektionen. Vid en akut infektion klarar dock kroppens immunförsvar oftast av att eliminera viruset på egen hand. Blir sjukdomen kronisk handlar behandlingen om att kontrollera viruset snarare än att borta det.

Antivirala läkemedel kan bromsa virusets angrepp på kroppen och skydda levern. Det finns dock två viktiga begränsningar: symtomen kan förvärras kraftigt om behandlingen avbryts, och vissa antivirala läkemedel kan med tiden ge upphov till resistenta virusstammar. I svåra fall där levern tar permanent skada kan en levertransplantation bli nödvändig.

Vaccination – bästa skyddet mot hepatit B

Det effektivaste sättet att förebygga hepatit B är vaccination. Vaccinet ges rutinmässigt till spädbarn och därefter ofta till ungdomar i två doser. Har du inte vaccinerat dig som tonåring är det klokt att ta igen det nu – vaccinet ger cirka 90 procents skydd mot hepatit B och verkar i upp till 23 år, så du behöver inte oroa dig för nya doser på länge.

Förutom vaccination kan du minska din smittrisk genom att alltid använda skydd vid sex, undvika delade injektionsnålar och vara extra försiktig vid resor till länder där hepatit B är vanligt förekommande.