Epstein-Barr-viruset (EBV) är ett herpesvirus som ofta inte orsakar någon sjukdom alls, eller endast mycket lindriga symtom. Dessa lindriga symtom känns sällan igen som beroende på EBV. När viruset väl ger upphov till sjukdom finns det ingen specifik behandling – själva viruset kan alltså inte bekämpas medicinskt. Det går dock att vidta flera åtgärder för att lindra symtomen.
En infektion med Epstein-Barr-virus kräver inte alltid behandling. Enligt Merck har 95 procent av alla människor exponerats för EBV innan de blir vuxna, och i de flesta fall uppstår inga symtom alls. Mayo Clinic anger dessutom att personer som en gång utsatts för viruset blir immuna livet ut.
EBV tillhör familjen herpesvirus – samma virusfamilj som ligger bakom munsår, genital herpes, vattkoppor och bältros. Dessa former av herpesvirus svarar ofta bra på behandling med antivirala läkemedel såsom aciklovir, valaciklovir och famciklovir.
Forskarna Edward Gershburg och Joseph S. Pagano vid Lineberger Comprehensive Cancer Center rapporterar dock att EBV inte svarar på denna typ av behandling. Läkemedlen har visat sig kunna hämma viruset i laboratoriemiljö, men inte hos faktiskt smittade patienter.
Personer som har utsatts för EBV kan ibland utsöndra viruset via saliven, även om de själva inte har några symtom. Smittas man på detta sätt i unga vuxenålder kan det leda till infektiös mononukleos, även kallad körtelfeber. Enligt Merck ger sjukdomen symtom som kraftig trötthet, feber, svullna lymfkörtlar och halsont.
Behandlingen av körtelfeber riktar sig mot symtomen och innefattar smärtstillande läkemedel samt icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel (NSAID), vilka lindrar både smärta och feber. Merck understryker också vikten av att undvika aktiviteter som kan skada mjälten, eftersom den ofta svullnar under sjukdomsförloppet – exempelvis bör kontaktsporter undvikas under återhämtningen.
En EBV-infektion kan leda till flera andra tillstånd, särskilt hos personer med försvagat immunförsvar, exempelvis vid avancerad hiv-sjukdom. De flesta av dessa är cancerformer, bland annat Burkitts lymfom, lymfom i centrala nervsystemet samt nasofarynxkarcinom (cancer i näsa och svalg). EBV bidrar också till hårig leukoplaki, ett tillstånd i munnen som framför allt förekommer hos personer som lever med hiv.
Behandlingen av dessa tillstånd anpassas efter patientens immunstatus, eftersom vissa cancerbehandlingar som cellgiftsbehandling och strålning kan skada immunförsvaret ytterligare.
Enligt Gershburg och Pagano kan pågående forskning leda till bättre behandlingar för sjukdomar kopplade till EBV. Det handlar bland annat om att hitta sätt att stimulera virusets lytiska cykel, vilket skulle kunna förstöra de infekterade cellerna, samt att utveckla helt nya antivirala läkemedel.
Sammanfattningsvis finns det idag ingen botande behandling mot Epstein-Barr-viruset i sig. Vården fokuserar därför på att lindra symtom, vila och undvika komplikationer, medan forskningen fortsätter söka efter nya och mer riktade terapier.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online