En enda röd, smärtsam pimple är inte en typisk presentation av HIV-infektion eller akut retroviral syndrom (ARS). Även om HIV kan orsaka olika hudmanifestationer, är isolerade akne-liknande förändringar icke-specifika och långt mer benägna att vara vanliga dermatologiska tillstånd.
Vanliga orsaker till röda, smärtsamma pimples
- Bakteriell follikulit: S. aureus infektion av hårfolliklar; pustulös, öm.
- Akne vulgaris: Komedoner, papler, pustler, noduler; hormonell, genetisk, stressrelaterad.
- Hidradenitis suppurativa: Återkommande smärtsamma noduler/abscesser i intertriginösa områden.
- Ingrående hår (pseudofollikulit): Efter rakning/vaxning.
- Kontaktdermatit: Allergisk/irriterande reaktion på produkter.
- Läkemedelsutsläpp: Nytt läkemedel (särskilt antibiotika, antikonvulsiva).
HIV-relaterade hudförändringar (vanligtvis inte enstaka pimples)
- Akut retroviralt syndrom (2–4 veckor post-exponering): Makulopapulärt utslag (stam, ansikte, handflator/fötter), ofta icke-klåda; åtföljt av feber, faryngit, lymfadenopati, myalgi.
- Seborroisk dermatit: Skorfiga, erytematösa fläckar (hårbotten, ansikte, bröst); förvärras av HIV.
- Eosinofil follikulit: Klåda papler/pustler på ansikte/övre stam; avancerad HIV (CD4 <200).
- Kaposis sarkom: Violacea plack/noduler; HHV-8 associerat; avancerad HIV.
- Herpes simplex/zoster: Vesikulära kluster, smärtsamma; återkommande/allvarliga vid immunsuppression.
- Molluscum contagiosum: Navelformade papler; utbredda vid lågt CD4.
- Läkemedelsreaktioner: Högre incidens/allvarligare (SJS/TEN) med HIV-läkemedel (särskilt NNRTI, TMP-SMX).
När man ska söka läkare
- Förändring kvarstår >2 veckor, växer eller sprider sig.
- Flera förändringar, systemiska symtom (feber, viktnedgång, nattsvett).
- Immunsuppression (känd HIV utan ART, kemoterapi, biologiska läkemedel).
- Högriskexponering senaste 6 veckorna (överväg HIV RNA PCR + 4:e gen Ag/Ab).
- Osäker diagnos – dermatologremiss.
Indikationer för HIV-testning
CDC rekommenderar rutinmässig HIV-screening för alla ungdomar/vuxna (13–64) minst en gång; årligen för högriskgrupper. Testa vid:
- Ngon STI-diagnos.
- Graviditet.
- TB, hepatit, STI-clinicbesök.
- Patient begär.
Slutsats: En ensam pimple är nästan aldrig HIV. Men om du har riskfaktorer eller oroande drag, testas – tidig diagnos räddar liv.
