Serostatus är ett begrepp som används för att beskriva om specifika antikroppar finns i kroppen. Att vara seropositiv innebär att personen har de antikroppar som testas för, medan seronegativ betyder att antikropparna inte kan påvisas. Om någon är seropositiv för HIV (humant immunbristvirus) betyder det att kroppen har börjat bilda antikroppar mot viruset. Dessa kan upptäckas med ett HIV-antikroppstest, som är den vanligaste typen av HIV-test som används idag.
Serokonvertering är tidpunkten då kroppen går från att vara seronegativ till seropositiv. När viruset väl finns i kroppen börjar immunförsvaret producera antikroppar. De flesta behöver två till åtta veckor för att serokonvertera, men för vissa personer kan det ta upp till sex månader – detta kallas "fönsterperioden". Om ett HIV-antikroppstest görs innan serokonverteringen har skett kan resultatet bli negativt trots att personen faktiskt är infekterad.
Det är dessutom möjligt att överföra HIV till en annan person redan innan serokonverteringen ägt rum. Under själva serokonverteringsprocessen kan den drabbade uppleva influensaliknande symtom, såsom feber, trötthet och svullna lymfkörtlar.
Om två personer i en relation – sexuell eller romantisk – har olika HIV-status kallas de serodiskordanta. Har båda partner samma status kallas de serokonkordanta. Serodiskordanta par kan vidta åtgärder för att minska, men inte helt eliminera, risken att HIV överförs till den oinfekterade partnern. Om båda är infekterade bör de också vidta försiktighetsåtgärder för att undvika återinfektion och förhindra att nya virusstammar överförs mellan dem.
CDC, den amerikanska smittskyddsmyndigheten, rekommenderar numera att alla gravida kvinnor testas för HIV. En kvinna som lever med HIV kan bli gravid och föda barn. Det är möjligt att överföra viruset till barnet under graviditeten, vid förlossningen eller genom amning, men dagens moderna HIV-behandlingar har minskat risken för smitta under graviditet och förlossning till cirka två procent. Är du gravid är det viktigt att du regelbundet besöker din vårdgivare för kontroller och uppföljning.
För serodiskordanta par där mannen är HIV-positiv och kvinnan inte är det, finns möjligheter att minska smittorisken samtidigt som paret kan få ett barn. Bedford Research Foundation Clinical Laboratory erbjuder ett särskilt program för assisterad reproduktion. I processen tas spermaprov med oupptäckbara mängder av HI-viruset, som "tvättas" och därefter används för provrörsbefruktning (IVF). På så sätt kan paret realisera sin önskan om barn utan att den oinfekterade partnern utsätts för onödig risk.
Det bästa sättet att minska risken att få HIV är att avstå från allt oralt, analt och vaginalt sex samt all sexuell aktivitet där blod, sädesvätska eller vaginalsekret kan utbytas. Har du sex kan du minska risken avsevärt genom att alltid använda kondomer av latex eller polyuretan eller andra barriärmetoder.
Använder du injektionsdroger av något slag ska du aldrig dela sprutor eller tillbehör, och du bör alltid desinficera dina sprutor noggrant. Kom ihåg att HIV överförs via blod, sädesvätska, vaginalsekret och bröstmjölk. För att minska risken för HIV-infektion bör du därför undvika direktkontakt med dessa kroppsvätskor.
Att vara HIV-seropositiv betyder alltså att kroppen har bildat antikroppar mot viruset, vilket kan påvisas med ett blodprov. Med dagens effektiva läkemedelsbehandling kan personer med HIV leva långa och friska liv, och en person med oupptäckbar virusnivå överför inte viruset sexuellt – något som ofta sammanfattas med budskapet "U=U" (Undetectable equals Untransmittable). Regelbunden testning, öppen kommunikation med din partner och förebyggande metoder som kondomanvändning och preventivmedlet PrEP är viktiga verktyg för att stoppa smittspridningen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online