Hiv (humant immunbristvirus) orsakar en obotlig och livshotande sjukdom som angriper och långsamt förstör en typ av vita blodkroppar som kallas CD4-lymfocyter. Dessa celler har till uppgift att skydda kroppen mot inkräktande mikroorganismer. I takt med att viruset fortgår sitt förstörelsearbete förlorar immunförsvaret gradvis förmågan att stå emot sjukdomsalstrande bakterier, svampar och virus. När infektionen når sitt sista skede – aids (förvärvat immunbristsyndrom) – är immunsystemet svårt nedsatt. En liten andel av dem som lever med hiv utvecklar dock aldrig aids.
Hiv-infektionen utvecklas i olika takt hos olika personer, vilket innebär att det inte finns några fasta, universella mått på hur länge respektive fas varar. Många i det tidigaste skedet av infektionen har inga symtom alls – därför kan det dröja upp till tio år eller längre innan någon inser att hen bär på viruset.
Om symtom förekommer liknar de ofta vanlig influensa, med feber, huvudvärk, utslag, halsont och svullna lymfknutor. Dessa brukar visa sig inom två veckor till en månad efter smittotillfället.
När hiv kontinuerligt bryter ner CD4-lymfocyterna, även kallade hjälpar-T-celler, börjar den smittade ofta uppleva återkommande symtom eller lindrigare infektioner. Vanliga tecken är återkommande svullna lymfknutor – som ofta är det första tecknet på hiv-infektion – liksom kronisk torrhosta, diarré, feber, andnöd och oförklarlig viktminskning. Eftersom hiv gör kroppen mottaglig för många olika typer av infektioner finns ingen fullständig lista över symtom, och andra tecken kan också uppträda.
Det sista skedet av hiv-infektionen inträffar strax innan fullt utvecklad aids. Aids konstateras när ett hiv-antikroppstest är positivt i kombination med antingen ett T-cellsvärde på 200 eller lägre, eller en diagnos av en specifik cancerform (exempelvis lymfom eller Kaposis sarkom) eller en opportunistisk infektion. Runt denna tid kan symtomen från tidigare skeden bli allvarligare och mer bestående. Ytterligare symtom kan vara suddig syn, feber över 38 grader Celsius som varar i flera veckor, sår eller vita fläckar i munnen och på tungan, ständig trötthet, kraftiga nattsvettningar samt frossbrytningar.
Symtomen på hiv ser ofta annorlunda ut hos barn. De kan omfatta utvecklingsproblem, exempelvis försenad viktuppgång, sämre längdtillväxt, att barnet lär sig gå senare och försenad mental mognad. Vissa hiv-smittade barn drabbas även av vanliga barndomsjukdomar som öroninflammation eller halsmandelsinflammation, men med allvarligare symtom än hos barn som inte bär på viruset.
Den amerikanska smittskyddsmyndigheten CDC (Centers for Disease Control and Prevention) varnar för att det inte går att bedöma om en person är smittad av hiv enbart utifrån upplevda symtom. En anledning är att symtomen ofta överlappar med andra sjukdomars och besvär. En annan är att hiv-infektionen inte alltid ger upphov till symtom, eller att symtomen uppträder vid olika stadier. Det enda sättet att få klarhet i sin hiv-status är att genomgå ett hiv-test.
I Sverige erbjuds hiv-testning på bland annat vårdcentraler, hud- och könssjukdomsmottagningar samt ungdomsmottagningar. Ju tidigare en hiv-infektion upptäcks, desto bättre blir förutsättningarna för effektiv behandling – idag kan personer som får behandling i tid leva ett långt och hälsosamt liv.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online