Meningiomer utgör cirka 20 procent av alla hjärntumörer. Ett meningiom är en tumör som utvecklas i hjärnhinnorna – de skyddande membranerna som omsluter hjärnan och ryggmärgen. Stora majoriteten av meningiomer är godartade, medan upp till 5 procent är elakartade (maligna). Godartade meningiomer växer långsamt, invaderar inte omgivande vävnad och sprider sig inte till andra delar av kroppen. Trots detta behöver de ofta opereras bort, eftersom de trycker mot närliggande hjärnvävnad allteftersom de växer. Prognosen är dock överlag mycket god – de flesta patienter blir helt återställda inom några månader.
Meningiomer uppstår ur celler i det mellersta skiktet av hjärnhinnorna. Tumören fäster vid det yttersta skiktet och växer normalt inåt mot hjärnan, men den kan även växa utåt och då orsaka att kraniebenet förtjockas. Ett meningiom i pannloben är en tumör på det yttre hinnlagret som trycker mot pannloben – den del av hjärnan som ligger längst fram, strax bakom pannan.
Den vanligaste typen av meningiom som ger tryck mot pannloben är så kallade luktgroppsmeningiomer. Dessa sitter mitt under pannloben, i området som kallas luktgroppen, där luktnerven passerar.
Ett meningiom i pannloben kan ge upphov till huvudvärk, epileptiska anfall, synbortfall, inflammation i synnerven, nedsatt luktsinne, minnesproblem, försämrat omdöme, nedsatt psykisk kapacitet samt personlighetsförändringar som ibland misstas för depression. I sällsynta fall kan tumören leda till förlamning i ena sidan av kroppen.
De flesta meningiomer i pannloben kan avlägsnas kirurgiskt antingen via näsan eller genom en ögonbrynskraniotomi. Vid den senare metoden går kirurgen in genom ett litet fönster i kranbenet vid ögonbrynet, och efter ingreppet täcks öppningen med patientens eget ben. Målet med operationen är att ta bort hela tumören, inklusive den vävnad som fäster den vid det yttre hinnlagret.
I 20–25 procent av fallen går det dock inte att avlägsna tumören helt. Strålbehandling används då för att hindra ytterligare tillväxt.
Efter operationen flyttas de flesta patienter till en intensivvårdsavdelning, där de stannar minst en natt för övervakning. Huvudvärk, yrselanfall, förvirring och minnesproblem är vanliga under den första tiden. Svullnad till följd av operation eller strålbehandling kan dessutom ge huvudvärk, kräkningar, nedsatt balans och koordination samt personlighetsförändringar. Dessa besvär brukar försvinna inom några veckor till månader. Om tumören har orsakat förlamning kan fysioterapi behövas för att återfå rörligheten.
I vissa fall kan hjärntumörer och deras behandling orsaka permanenta hjärnskador. Även med bestående skador är det dock möjligt att återfå funktioner. Neurologer trodde tidigare att hjärnans kopplingar var färdigutvecklade redan under de första levnadsåren, men forskningen har visat att hjärnan är betydligt mer formbar än man tidigare trott.
Norman Doidge, psykiater vid University of Toronto och författare till bästsäljaren "Den hjärna som förändrar sig själv", menar att vi med hårt arbete kan få hjärnan att koppla om sig själv. Den bästa chansen till fullständig återhämtning har vi dock innan hjärnan hunnit bilda egna nya "envetna vanor", tillägger han.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online