Onkologi är den medicinska disciplin som omfattar forskning, diagnostik och behandling av cancer. Eftersom läkare och annan personal inom onkologin dagligen möter patienter som lever med rädsla och osäkerhet kring sin sjukdom krävs både stor empati och professionell trygghet – inte bara gentemot patienterna utan också mot deras anhöriga. Området är komplext, och en läkare behöver vanligtvis minst elva års utbildning efter gymnasiet innan hen kan arbeta som onkolog.
En onkolog undersöker cancerpatienter, går igenom deras sjukdomshistoria och samtalar med dem om deras medicinska tillstånd. Läkaren beställer diagnostiska tester, analyserar resultaten, presenterar möjliga behandlingsalternativ och genomför därefter den valda behandlingen. Under behandlingstiden följer onkologen kontinuerligt patientens utveckling och samordnar smärtlindring, symtomkontroll och fysioterapi. Forskare inom onkologin studerar dessutom biologin bakom maligna, det vill säga elakartade, sjukdomar för att kunna utveckla nya och effektivare behandlingsmetoder.
Onkologer kan verka i många olika miljöer, till exempel sjukhus, medicinska center, universitet, läkemedelsföretag och forskningsorganisationer. Cancervård bedrivs ofta av ett tvärvetenskapligt team som utöver onkologen kan bestå av patolog, radiolog, onkologisk sjuksköterska, kurator, dietist, rehabiliteringsterapeut och ibland även sjukhuspastor.
Onkologiska kuratorer stöttar patienter och anhöriga med frågor om hemvård och livsstilsförändringar och har oftast en masterexamen i socialt arbete. Onkologiska sjuksköterskor är legitimerade yrkesverksamma som har genomgått två- till fyraåriga utbildningar i omvårdnad, eller som har vidareutbildats till specialistsjuksköterskor. De kan administrera kemoterapi, samordna öppenvården och eftersträva specialistcertifiering inom området.
Området omfattar ett brett spektrum av specialiteter och subspecialiteter. Gynekologisk onkologi handlar om diagnos och behandling av bröstcancer, livmoderhalscancer och andra sjukdomar i de kvinnliga könsorganen. Kirurgiska onkologer utför biopsier och tar bort tumörer, medan medicinsk onkologi fokuserar på kemoterapeutiska behandlingar. Strålkningsonkologer använder strålbehandling för att bota cancer, och när medicinsk onkologi kombineras med hematologi kan läkaren koncentrera sig på blodcancer och cancer i de blodbildande organen. Diagnostik och behandling av cancersjukdomar hos barn, exempelvis leukemi, hör hemma inom pediatrisk onkologi och hematologi.
Vägen till att bli onkolog är lång. Efter gymnasiet krävs bland annat fyra års medicinsk grundutbildning, följt av en godkänd specialistutbildning och därefter ytterligare fördjupning inom onkologi. Utbildningen efter den medicinska grundexamen kan totalt ta mellan tre och åtta år.
I USA måste onkologer klara United States Medical Licensing Examination (USMLE) för att få praktisera som läkare. Många väljer dessutom att bli board-certifierade genom organisationer som American Board of Internal Medicine, American Board of Obstetrics and Gynecology, American Board of Pediatrics, American Board of Radiology eller American Board of Surgery.
Efterfrågan på onkologisk personal förväntas förbli stark i takt med att den äldre befolkningen växer, vilket innebär att allt fler kommer att behöva cancerbehandling. Tillväxten bedöms bli särskilt tydlig i landsbygdsområden och områden med lägre inkomster. Enligt SalaryExpert.com låg genomsnittslönen för onkologer 2010 mellan 198 000 och 353 000 amerikanska dollar per år beroende på stad, medan onkologiska sjuksköterskor i genomsnitt tjänade mellan 63 000 och 81 000 dollar.
Onkologi är ett krävande men meningsfullt yrkesområde som kombinerar avancerad medicinsk kompetens med mänsklig närvaro. För den som vill arbeta nära patienter i en av sjukvårdens mest utvecklade specialiteter erbjuder onkologin både stabila karriärmöjligheter och chansen att göra verklig skillnad i människors liv.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online