Alla medicinska tillstånd, händelser eller ingrepp medför en risk för komplikationer. En hjärtinfarkt är en allvarlig medicinsk händelse där hjärtmuskeln skadas, och de komplikationer som kan uppstå varierar från relativt obetydliga till livshotande. Snabb identifiering och behandling är avgörande för att förebygga långsiktiga konsekvenser. Pleurit är en av de många komplikationer som kan uppstå efter en hjärtinfarkt.
För att kunna behandla en komplikation effektivt är det viktigt att förstå dess orsak. Pleurit uppstår när hinnan som täcker lungorna och brösthålan – pleura – blir inflammerad. Vid en hjärtinfarkt frisätter det skadade hjärtvävnaden kemiska ämnen som kroppens immunsystem inte känner igen. Immunsystemet reagerar då genom att angripa de ämnen som uppfattas som främmande. Pleura är bara en av de strukturer som kan drabbas av inflammation till följd av denna reaktion.
Vanliga symtom på pleurit inkluderar:
Eftersom pleurit orsakas av inflammation syftar behandlingen till att stoppa immunsystemets felriktade angrepp. Detta åstadkoms med antiinflammatoriska läkemedel. De vanligaste preparaten som används mot pleurit efter en hjärtinfarkt är icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel (NSAID), kortikosteroider samt kolchicin. Även om dessa läkemedelsklasser har olika verkningsmekanismer är målet detsamma – att dämpa inflammationen. Varje typ har sina egna fördelar och nackdelar.
NSAID-preparat som kan användas vid pleurit efter hjärtinfarkt inkluderar acetylsalicylsyra (aspirin), ibuprofen och naproxen. Dessa är ofta förstahandsvalet eftersom de effektivt minskar inflammationen och samtidigt lindrar smärtan som åtföljer pleurit. Biverkningarna är dessutom betydligt mildare än hos många andra antiinflammatoriska läkemedel. Nackdelen är att långtidsanvändning kan orsaka magbesvär, magsår och i vissa fall till och med magperforation.
När NSAID-preparat visar sig otillräckliga mot pleurainflammationen ordineras oftast en kortikosteroid, vanligtvis prednison. Prednisons inflammationsdämpande effekt är väl dokumenterad, men biverkningarna kan vara allvarliga. Därför används läkemedlet endast när nyttan bedöms överstiga riskerna. Vanliga biverkningar inkluderar magirritation, sömnlöshet, humörsvängningar och huvudvärk. Vid långtidsanvändning finns risk för viktökning, vätskeansamling, osteoporos, tunn hud och grå starr. Kortikosteroider kan även försämra kroppens naturliga läkningsprocess efter en hjärtinfarkt.
Kolchicin är ett ämne som utvinns från hösttidlösa (Colchicum autumnale). Det ursprungligen godkändes av amerikanska FDA för behandling av gikt, men har visat sig kunna minska den pleurainflammation som ibland uppstår i samband med hjärtinfarkt. Precis som kortikosteroider kan kolchicin ge allvarliga biverkningar. Risken för lever- och njurskador gör att läkemedlet inte passar alla patienter. Det kan även orsaka en tillfällig minskning av antalet vita blodkroppar, vilket ökar infektionskänsligheten.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online