Förmaksfladder är en form av arytmi – en rytmrubbning där hjärtat slår onormalt snabbt eller oregelbundet. Hjärtats slag styrs normalt av elektriska impulser, men hos personer med förmaksfladder uppstår en onormal elektrisk krets som får hjärtat att slå alldeles för fort. Den höga slagfrekvensen belastar cirkulationssystemet och kan påverka de organ som är beroende av en jämn blodförsörjning för att fungera.
Hjärtat är en muskel som fungerar som en pump och skickar blod genom hela kroppen. Det består av fyra håligheter: de två övre förmaken (atrierna) och de två nedre kamrarna. När blodet återvänder till hjärtat samlas det först i förmaken. En sammandragning pressar blodet vidare ner i kamrarna, där en andra sammandragning pumpar ut det i kroppen. Dessa två sammandragningar bildar tillsammans ett hjärtslag.
Under normala förhållanden startas varje hjärtslag av en elektrisk impuls från sinusknutan i höger förmak. Impulsen sprider sig över förmaken och utlöser deras sammandragning. Den hejdas därefter i den atrioventrikulära knutan (AV-knutan) så att blodet hinner fylla kamrarna, innan impulsen fortsätter ner och utlöser kamrarnas sammandragning.
Vid typisk förmaksfladder slår hjärtat regelbundet, vanligtvis omkring 150 slag per minut. Ibland kan frekvensen stiga upp mot 300 eller sjunka till cirka 75 slag per minut. Förmaken slår ofta betydligt snabbare än kamrarna, men även kamrarnas tempo blir för högt. Typisk fladder känns igen på ett regelbundet och konsekvent elektriskt mönster på elektrokardiogrammet (EKG). Enligt Texas Arrhythmia Institute involverar denna fladdertyp endast en enda elektrisk krets i höger förmak, vilket gör den relativt lätt att identifiera och behandla, ofta med goda resultat.
Den andra huvudtypen är atypisk förmaksfladder. Här är det elektriska mönstret mindre regelbundet, och mer än en elektrisk krets kan vara inblandad. Hjärtfrekvensen ligger ofta högre än vid typisk fladder, och bilden kan likna förmaksflimmer, vilket ibland gör diagnosen svårare. WebMD påpekar dessutom att förmaksfladder kan vara övergående; i så fall benämns tillståndet paroxysmalt (anfallsvist) förmaksfladder, till skillnad från permanent eller persisterande förmaksfladder som kvarstår över tid.
Den klassiska profilen hos en person med förmaksfladder är en man över 60 år med en tidigare hjärtsjukdom. Sådana underliggande tillstånd inkluderar kranskärlssjukdom, högt blodtryck, förstorat hjärta eller tillfrisknande efter öppen hjärtkirurgi. Även en överaktiv sköldkörtel eller en blodpropp kan bidra till att utlösa fladder, liksom alkoholkonsumtion och andra stimulerande medel.
Kontakta vården om du upplever hjärtklappning, oregelbunden puls, andfåddhet, yrsel, trötthet eller bröstsmärta. En EKG-undersökning kan snabbt avgöra om du har förmaksfladder och vilken typ det rör sig om, vilket är avgörande för valet av behandling – exempelvis medicinering, elkonvertering eller kateterablation.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online