```html
Att gå upprätt har sitt pris. Venerna i benen saknar en aktiv pumpmekanism för att föra blodet tillbaka till hjärtat och är istället beroende av en rad passiva klaffar som håller blodet på plats medan det arbetar sig tillbaka till hjärtat genom den pumpverkan som uppstår när benmusklerna drar ihop sig och slappnar av. Om dessa klaffar eller muskler blir nedsatta samlas blodet i benens vener, vilket leder till venös insufficiens.
Förberedelser – samla information
- Notera symtomen. Skriv ner alla tecken på möjlig venös insufficiens, exempelvis svullnad i underbenen, smärta, utveckling av åderbråck och pigmentförändringar i huden.
- Dokumentera när symtomen uppstår. Anteckna vid vilka tidpunkter symtomen visar sig och vilka aktiviteter som utlöser eller förvärrar dem.
- Boka tid hos din läkare. Ta med dina anteckningar till besöket så att läkaren får en så fullständig bild som möjligt.
- Samarbeta vid undersökningen. Läkaren kommer inte bara att undersöka de områden som uppvisar symtom, utan även båda benen samt bäcken- och nedre bukområdet. Det beror på att benens vener mynnar ut i vener i dessa områden, där cirkulationsproblem kan finnas. Läkaren kan därefter utföra diagnostiska tester för att utvärdera om venös insufficiens föreligger.
Kliniska tester
- Trendelenburg-testet. Testet påbörjas stående, varvid en tryckförband placeras runt överlåret. Du läggs sedan ner med benen höjda i 45 graders vinkel. När förbandet tas bort noterar läkaren hur lång tid det tar för benens vener att tömmas.
- Hosttestet. Hosta när du blir ombedd. Läkaren palperar då vena saphena magna (VSM) eller övergången mellan vena saphena magna och vena femoralis (SFJ) för att känna efter impulsen som passerar längs venen när blodtrycket ökar vid hostning. En kännbar impuls kan tyda på klaffinsufficiens.
- Perkussionstestet (Schwarz-test). Läkaren palperar en benven med ena handen och knackar samtidigt lätt på ett distalt avsnitt av venen. Uppstår en impuls kan detta indikera venös insufficiens.
- Diskutera fortsatt utredning. Gå igenom med läkaren vilka ytterligare tester som kan behövas. Andra tillstånd som kan orsaka bensvullnad är bland annat kongestiv hjärtsvikt, diabetes, blodproppar i benens vener, infektioner, läkemedelsreaktioner och skador på vadmusklerna. Din läkare kan bäst bedöma vilka undersökningar som bekräftar eller utesluter de olika orsakerna.
Ytterligare utredning
- Boka tid för avancerade tester. Ett minimalinvasivt och avgörande test är ultraljud eller sonografi av benens vener. Läkare specialiserade på kärlsjukdomar utför ibland dessa undersökningar i egna laboratorier, men de görs oftast på en öppenvårdsklinik. Andra möjliga undersökningar är kontraströntgen av benens vener samt luftplethysmografi, en metod som mäter volymförändringar i extremiteten.
- Lämna labprover vid behov. Hämta remiss från din läkare för eventuella kliniska blod- eller urinprov. Ta med remissen till laboratoriet och följ instruktionerna för provtagningen.
- Återkom för resultat och behandlingsplan. Boka en uppföljning hos din läkare för att få testresultaten och diskutera vilka behandlingsalternativ som passar dig bäst.
