Läkare uppskattar att ett hjärta slår ungefär tre miljarder gånger under en genomsnittlig livstid. För att fungera är hjärtat helt beroende av de stora blodkärlen, kranskärlen, som levererar blod, syre och näringsämnen. Skador på dessa kärl hanteras därför aldrig bra av hjärtat. Den goda nyheten är att livsstilsförändringar och medicinsk behandling kan förbättra hjärthälsan betydligt – även för patienter som diagnostiserats med sjukdom i flera kärl.
Det genomsnittliga hjärtat slår cirka 100 000 gånger per dag och pumpar runt 7 500 liter blod dagligen – motsvarande en miljon fat under en livslängd på 70 år. Vid åderförkalkning, en förträngning av artären orsakad av plackbildning, minskar blodflödet i kranskärlen och hjärtat tvingas arbeta under sämre förhållanden. Vid så kallad tripelkärlssjukdom är tre av de fyra kärl som försörjer hjärtat påverkade.
Tillsammans med syre och näringsämnen transporterar blodet även mikroskopiska kolesterolpartiklar och annat cellavfall. I ett friskt blodkärl är väggarna släta och blodet flyter fritt fram. När kärlväggen skadas kan partiklarna fastna på vägen förbi, och allt eftersom fler avlagringar samlas klumpar de ihop sig och käret förträngs successivt.
Rökning, högt blodtryck, högt kolesterol och diabetes är faktorer som kan skada blodkärlen och göra dem mer mottagliga för plackbildning. Även ålder, kön och ärftlighet spelar roll för risken att utveckla sjukdomen.
När förträngningen fortfarande är lindrig kan sjukdomen helt sakna symtom. Allteftersom avlagringarna växer och berövar hjärtat syrerikt blod kan dock andnöd, trötthet eller bröstsmärta uppstå. En fullständig blockering av ett kranskärl kan utlösa en hjärtinfarkt.
Många patienter beskriver en känsla av tyngd, sveda, tryck eller spänning i överkroppen. Kvinnor drabbas oftare än män av symtom som illamående, halsbränna och magsmärtor, vilket gör deras sjukdom svårare att känna igen.
Grundstenen i behandlingen är noggrann kontroll av kolesterol, blodtryck, diabetes och andra bidragande riskfaktorer. Vid svårare förträngningar kan ballongvidgning behövas. Då förs en tunn kateter upp genom artären tills den når förträngningen, där en liten ballong i kateterns spets blåses upp och pressar undan placket. Ofta placeras även en stent – en liten metallgallerliknande konstruktion som håller käret öppet.
Vid omfattande sjukdom eller engagemang i flera kärl kan en bypass-operation (kranskärlsbypass) vara det bästa alternativet. De skadade kärlen kopplas då förbi med nya blodkärl, oftast tagna från artärer i benen, vilket återställer blodflödet till hjärtmuskeln.
Hur utfallet blir beror på sjukdomens omfattning, antalet påverkade kärl och patientens allmänna hälsa. En genuin vilja att sluta röka, äta hälsosamt och bryta negativa vanor förbättrar chanserna till en gynnsam prognos avsevärt. Förmågan att följa läkarens råd påverkar dessutom återhämtningstiden efter ingrepp som kranskärlsbypass.
Det är också viktigt att komma ihåg att behandlingen kan förändras över tid. En patient kan initialt klara sig med läkemedel, men senare behöva mer invasiva åtgärder som ballongvidgning eller bypass-operation. Regelbundna kontroller hos läkare är därför en central del av den långsiktiga vården.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online