1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Läckande hjärtklaff orsaker: Från reumatisk feber till åldrande och hjärtinfarkt

Klaffinsufficiens (en »läckande klaff») inträffar när en hjärtklaff inte stängs fullständigt, vilket tillåter bakåtriktat blodflöde. Flera etiologier existerar, var och en med distinkta mekanismer och kliniska implikationer.

Vanliga orsaker

1. Reumatisk hjärtsjukdom

Post-streptokock autoimmun inflammation orsakar klafffibros, förtjockning, förkortning och fusion – mest oftast drabbar mitralklaffen (mitralinsufficiens) och aortaklaffen.

2. Mitralklaffprolaps (MVP)

Myxomatos degeneration leder till klaffbladsredundans och systolisk utbuktning in i vänster förmak, vilket orsakar mitralinsufficiens. Detta är den vanligaste orsaken till primär MR i utvecklade länder.

3. Åldersrelaterad degeneration

Kollagen och elastinförändringar med kalsifiering orsakar klaffbladsstyvhet och ofullständig koaptation. Aortaklaffen (stenos/insufficiens) och mitralklaffen drabbas mest.

4. Iskemisk hjärtsjukdom

  • Myokardinfarkt → papillärmuskelfunktionsstörning eller ruptur → akut svår MR.
  • Kronisk iskemisk kardiomyopati → annulär dilatation, klaffbladsteathering → funktionell MR.

5. Infektiös endokardit

Vegetationer förstör klaffbladsvävnad, orsakar perforation eller bildar abcesser, vilket leder till akut svår insufficiens. Aortaklaffen och mitralklaffen är mest ofta inblandade.

6. Medfödda klaffavvikelser

  • Bikuspid aortaklaff (1–2% av populationen) → tidig stenos/insufficiens.
  • Klyft mitralklaff, Ebsteins anomali (trikuspidalklaff).

7. Bindevävssjukdomar

  • Marfan-syndrom (fibrillin-1 mutation) → aortarotdilatation → aortainsufficiens, MVP.
  • Ehlers-Danlos, Loeys-Dietz syndrom – liknande vaskulära och klaffmässiga manifestationer.

8. Iatrogena / toxiska orsaker

  • Strålning mediastinit (sen valvulopati).
  • Ergotderivat, fenfluramin/fentermin (indragna) – serotoninmedierad fibros.
  • Vissa cytostatika (antracykliner – mer kardiomyopati än klaffsjukdom).

Klinisk presentation

  • Buller (systolisk för MR/TR/AR; diastolisk för AR/PR/MR vid MS).
  • Andfåddhet, trötthet, hjärtklappning, ödem (sent).
  • Ekokardiografi: Guldstandard för svårighetsbedömning (vena contracta, EROA, regurgitant volym).

Behandling

Beror på klaff, svårighetsgrad, symtom och vänster ventrikelfunktion: övervakning, vaskodilatatorer (kronisk AR/MR), kirurgi (reparation föredras framför utbyte när möjligt), TAVR/TEER för högriskpatienter.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online