American Heart Association (AHA) har delat in riskfaktorerna för kranskärlssjukdom (CHD) i två huvudkategorier: större riskfaktorer, där vetenskaplig forskning visat en tydligt ökad risk, samt bidragande faktorer vars betydelse ännu inte har definierats fullständigt.
De större riskfaktorerna delas i sin tur upp i två grupper: de som kan kontrolleras och de som inte går att påverka. "Ju fler riskfaktorer du har, desto större är din chans att utveckla kranskärlssjukdom", rapporterar AHA. "Även graden av varje enskild riskfaktor spelar roll – ju högre nivå, desto större risk."
Faktorer som inte går att ändra omfattar kön, ålder och ärftlighet. Män löper generellt sett högre risk för hjärtinfarkt än kvinnor. Dessutom är de flesta som dör av kranskärlssjukdom 65 år eller äldre, och personer med hjärtsjukdom i släkten – liksom vissa etniska grupper med förhöjd förekomst – har större sannolikhet att utveckla sjukdomen.
De större riskfaktorerna som går att modifiera och kontrollera innefattar rökning, högt kolesterol, högt blodtryck, diabetes samt övervikt och fetma. Rökare ökar sin risk för kranskärlssjukdom två till fyra gånger. Även fysisk inaktivitet räknas av AHA som en viktig påverkbar riskfaktor, vilket gör regelbunden motion till ett av de mest effektiva sätten att skydda hjärtat.
Stress och överdriven alkoholkonsumtion betraktas som bidragande faktorer på vägen mot kranskärlssjukdom. "Människor som lever under stress kan överäta, börja röka eller röka mer än de annars skulle göra", enligt AHA. Att hantera stress på hälsosamma sätt och begränsa alkoholintaget kan därför indirekt minska den totala risken.
Världshälsoorganisationen (WHO) uppskattar att hjärt- och kärlsjukdomar, framför allt hjärtinfarkt och stroke, kräver cirka 17 miljoner liv världen över varje år. Detta gör hjärt- och kärlsjukdom till den vanligaste dödsorsaken globalt och understryker vikten av att identifiera och behandla riskfaktorer i tid.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online