Angiografi är en bildteknik som används för att diagnostisera och behandla tillstånd som rör blodkärl. Undersökningen kan utföras med röntgen, datortomografi (CT) eller magnetresonanstomografi (MR) och används regelbundet för att utreda områden som buken, hjärnan, hjärtat, njurarna, benen, lungorna, halsen och bäckenet.
CT-angiografi är minimalinvasiv jämfört med kateterangiografi, där en kateter förs in och kontrastmedel injiceras i en stor artär eller ven. Det innebär att risken för hematom, kärlskador, embolism eller allergiska reaktioner mot kontrastmedlet är betydligt lägre. Vid MR-angiografi finns dessutom ingen strålningsrisk alls.
De nyare angiografiteknikerna är betydligt bekvämare för patienten än äldre metoder. Vid CT-angiografi injiceras kontrastmedlet i en ven i armen i stället för via en kateter i en större artär i ljumsken, vilket ger betydligt mindre obehag. Patienten känner vanligtvis ingen smärta förutom ett kortvarigt stick när nålen förs in i venen.
Vid de nyare metoderna upplever patienterna sällan biverkningar efter undersökningen, och restriktioner före testet är få eller saknas helt. Undersökningen går snabbt och är kostnadseffektiv jämfört med mer invasiva tekniker. De flesta patienter föredrar därför de nya metoderna framför konventionell angiografi. Ingreppet tar högst en timme och kan genomföras polikliniskt, det vill säga utan sjukhusvistelse.
Med angiografi kan olika tillstånd diagnosticeras utan mer invasiva ingrepp eller operationer – vilket i många fall eliminerar risker, smärta och högre kostnader. Läkare kan upptäcka kärlskador, aneurysm samt olika hjärt- och kärlsjukdomar och på så sätt förebygga allvarliga hjärtincidenter eller dödsfall. Nyare metoder som MR-angiografi ger dessutom ännu mer sofistikerade och känsliga resultat, vilket möjliggör tidigare diagnos och behandling av potentiellt livshotande tillstånd.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online