Hjärtförstoring, även kallad kardiomegali, är inte en sjukdom i sig utan ett tecken på ett underliggande tillstånd. Det innebär att hjärtat har vuxit till den grad att det är cirka 50 procent större än bröstkorgens diameter. När hjärtats kammerväggar förtjockas minskar den faktiska ytan i hjärtkamrarna, vilket gör att hjärtat måste arbeta hårdare för att pumpa blod genom kroppen.
Att känna till symptomen på hjärtförstoring är särskilt viktigt om du har hjärtsjukdomar i familjen, eftersom tidig upptäckt kan göra stor skillnad för prognosen.
Hjärtförstoring uppstår när hjärtat tvingas hantera en ökad arbetsbelastning, ofta på grund av skador eller sjukdomar som svår anemi (blodbrist), järnöverskott i blodet eller rubbningar i ämnesomsättningen såsom sköldkörtelproblem. Även graviditet och intensiv fysisk träning kan orsaka en tillfällig förstoring av hjärtat.
Bland andra vanliga orsaker finns:
Flera underliggande riskfaktorer kan öka risken för att utveckla en förstorat hjärta. Om din familj har en historik av hjärtförstoring eller kardiomyopati ökar dina chanser att drabbas av samma tillstånd betydligt.
Andra viktiga riskfaktorer inkluderar:
Vissa symtom på hjärtförstoring är relativt lätta att känna igen. Vanliga tecken är yrsel, andningsbesvär, kort andedräkt eller en ihållande hosta utan känd orsak.
Om dessa symtom kombineras med arytmier (onormal hjärtrytm) samt ödem eller svullnad i armar och ben bör du omedelbart söka vård. Dessa tecken kan också tyda på kongestiv hjärtsvikt, vilket är en stark indikation på att hjärtats funktion har försämrats.
Bröstsmärta i kombination med andnöd kan också tyda på ett förstorat hjärta. Svimningsanfall är ytterligare ett vanligt symtom på hjärtproblem.
Tänk på att dessa symtom även kan signalera en hjärtinfarkt. Sök därför alltid akut vård om du upplever dem.
Efter att ha gått igenom din sjukdomshistoria och utfört en kroppsundersökning kan läkaren beställa röntgen av bröstkorgen samt en ekokardiografi (ultraljud av hjärtat) för att bedöma hjärtats storlek och funktion.
Vid misstanke om hjärtförstoring kan en hjärtkateterisering genomföras. Undersökningen visar hur blodflödet ser ut och ger mätvärden på hjärtats funktion. Om resultaten fortfarande inte är entydiga kan en biopsi av själva hjärtmuskeln tas som en sista åtgärd för att nå en säker diagnos.
Den främsta behandlingen vid hjärtförstoring består av receptbelagda läkemedel, exempelvis diuretika (vätskedrivande mediciner) som lindrar vätskeansamlingen i kroppen, samt ACE-hämmare, betablockare eller digoxin, som hjälper hjärtat att pumpa effektivare och sänker blodtrycket.
Om läkemedelsbehandlingen inte räcker till finns andra alternativ:
Med rätt behandling och regelbundna kontroller kan många personer med hjärtförstoring leva ett gott liv. Tveka dock aldrig att kontakta vården om du misstänker att något är fel med ditt hjärta.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online