Malign hypertoni: symtom, diagnos och behandling

Malign hypertoni är ett allvarligt och akut tillstånd där blodtrycket stiger hastigt till extremt höga nivåer. Medan ett normalt blodtryck ligger runt 120/80 mmHg har en person med malign hypertoni ofta ett diastoliskt värde (undertryck) som överstiger 130 mmHg. Tillståndet utgör ett medicinskt nödläge och kräver omedelbar vård.

Vem drabbas?

Enligt National Institutes of Health drabbar malign hypertoni endast cirka 1 procent av befolkningen. Tillståndet är vanligare bland unga vuxna, personer med njursjukdomar samt kvinnor som drabbas av havandeskapsförgiftning (preeklampsi) under graviditeten.

Symtom

Symtomen på malign hypertoni utvecklas ofta snabbt och kan inkludera:

• Suddig eller nedsatt syn
• Domningar i ansikte, armar och ben
• Tryckande eller krossande bröstsmärta
• Kraftig huvudvärk
• Hosta och andnöd
• Illamående

Andra vanliga symtom är trötthet, sömnighet, förvirring samt oro och rastlöshet.

Diagnos

Malign hypertoni är ett livshotande tillstånd som alltid kräver akut sjukhusvård. Läkaren ställer diagnosen genom flera undersökningar:

Blodtrycksmätning och fysisk undersökning

Läkaren mäter blodtrycket, lyssnar på hjärtat efter onormala hjärttoner, lyssnar efter vätska i lungorna och kontrollerar om det finns svullnad i ben eller fötter.

Ögonundersökning

En undersökning av ögonbotten kan avslöja skador på synnerven eller blödningar i näthinnan, vilket orsakas av den kraftiga blodtrycksstegringen.

Urinprov

Eftersom njursvikt kan utvecklas vid malign hypertoni tas ett urinprov för att mäta halterna av kreatinin – höga värden tyder på att njurarna har tagit skada.

Röntgen

En lungröntgen kan visa ett förstorat hjärta eller vätskeansamling i lungorna.

Risker och komplikationer

Obehandlad malign hypertoni kan orsaka allvarliga och bestående organskador:

• Njurar: Njurarna är särskilt känsliga för en kraftig blodtrycksstegring, och uppkommen skada går inte att återskapa. Om njurarna slutar fungera kan dialys bli nödvändig.
• Synförmåga: Synnervarna kan ta permanent skada, och blindhet kan inträffa.
• Hjärnan: Hjärnskador kan leda till epileptiska anfall, stroke, hjärnödem eller koma.

Behandling

Vård på sjukhus är nödvändig för att snabbt få ner blodtrycket till säkra nivåer. Blodtryckssänkande läkemedel ges då intravenöst. Vätskeansamling i lungorna behandlas med diuretika, så kallade vätskedrivande läkemedel, som hjälper kroppen att bli av med överskottsvätskor.

Efter sjukhusvistelsen ordineras oftast tablettbehandling för att hålla blodtrycket under långsiktig kontroll. Uppptäcks tillståndet tidigt kan malign hypertoni hanteras utan bestående organskador.

Förebyggande råd

För att skydda sig bör du regelbundet följa upp ditt blodtryck, särskilt om du tillhör någon riskgrupp. En kost med låg halt av fett och salt, regelbunden motion samt god stresshantering bidrar också till att hålla blodtrycket på en hälsosam nivå.