Perifer hjärtsjukdom (PAD): symtom, orsaker, diagnos och behandling

Hjärt- och kärlsjukdomar är den vanligaste dödsorsaken i USA. Det finns flera olika typer av hjärtsjukdomar, var och en med sina egna symtom och risker. Perifer hjärtsjukdom utgör en betydande riskfaktor för hjärtinfarkt och stroke, och den är vanligare bland afroamerikaner än i någon annan etnisk grupp.

Fakta om perifer hjärtsjukdom

Perifer hjärtsjukdom är även känd som perifervaskulär sjukdom, perifer artärsjukdom eller PAD (Peripheral Artery Disease). Sjukdomen drabbar blodkärlen utanför hjärnan och hjärtat och gör att de smalnar av, vilket begränsar blodflödet till armar, ben, njurar eller mage. Den kroppsdel som oftast drabbas av PAD är benen.

Perifer hjärtsjukdom är ofta ett tidigt tecken på utbredd ateroskleros – alltså ansamlingar av fettavlagringar i artärerna. Det innebär att den som får diagnosen bör undersökas noggrant, eftersom samma process ofta pågår i kärl närmare hjärtat och hjärnan.

Symtom

Många personer med perifer hjärtsjukdom upplever endast lindriga symtom, eller är helt symtomfria. Enligt Mayo Clinic klagar dock cirka 1 av 10 personer med PAD över smärta i benen vid gång – en smärta som oftast lindras efter några minuters vila.

Symtomen varierar beroende på var den förträngda artären sitter. Vanliga symtom inkluderar:

• Smärtsamma krampar i lår, höfter eller vadmark efter gång eller trappklättring
• Domningar och svaghet i benen
• Sår på tår, fötter eller ben som inte läker
• Kyla i fot eller underben, ofta jämfört med den motsatta sidan
• Håravfall på fötter och ben
• Färgförändringar i huden på benen
• Förändringar i tånaglarnas utseende och tillväxt

Orsaker och riskfaktorer

Den främsta orsaken till perifer hjärtsjukdom är fettavlagringar som kallas plack. Dessa gör att blodkärlen smalnar av och begränsar blodflödet till extremiteterna. Mindre vanliga orsaker är infektioner, blodproppar i artärerna, skador på extremiteter samt ovanlig anatomi i muskler och ledband.

Flera riskfaktorer ökar risken att utveckla PAD:

• Rökning
• Diabetes
• Övervikt och fetma
• Högt blodtryck
• Högt kolesterol
• Hög ålder
• Arftlig benägenhet för hjärt- och kärlsjukdom
• Förhöjda nivåer av C-reaktivt protein (CRP)
• Förhöjda nivåer av homocystein

Diagnos

Om din läkare misstänker att du har perifer hjärtsjukdom inleds utredningen oftast med en fysisk undersökning. Det vanligaste testet är så kallad armknö-index (ankle-brachial index), där blodtrycket i fotleden jämförs med blodtrycket i armen. Ett lågt värde tyder på nedsatt blodcirkulation i benen.

Andra undersökningar som kan användas är ultraljud med dopplerteknik, angiografi (kontraströntgen av blodkärlen) samt blodprov för att mäta nivåerna av kolesterol, homocystein och C-reaktivt protein.

Behandling

Behandlingen av perifer hjärtsjukdom har två huvudmål: dels att lindra symtomen så att du kan återgå till dina normala aktiviteter, dels att hejda utvecklingen av plack i artärerna för att minska risken för hjärtinfarkt och stroke.

I många fall kan livsstilsförändringar göra stor skillnad – framför allt att sluta röka, men också regelbunden motion och bättre kostvanor. Om det inte räcker kan läkaren förskriva läkemedel som sänker blodtrycket, förebygger blodproppar, sänker kolesterolvärdet och lindrar smärta.

Om sjukdomen är svårbehandlad och inte svarar på konservativ behandling kan ingrepp som ballongvidgning (angioplastik) eller kärlkirurgi bli aktuella. Din läkare rekommenderar troligen också ett övervakat träningsprogram som ett viktigt komplement till den övriga behandlingen.