Förmaksflimmer: symtom, typer och behandling

Hjärtats två övre hålrum kallas förmak och de två nedre kallas kamrar. Förmaksflimmer uppstår när förmaken slår i en rytm som inte stämmer överens med kamrarnas slag. Resultatet blir en oregelbunden och ofta snabb hjärtrytm som kan påverka hjärtats förmåga att pumpa blod effektivt.

Läkare diagnostiserar vanligtvis förmaksflimmer med ett elektrokardiogram (EKG) och blodprover. Behandling är viktig eftersom obehandlat förmaksflimmer kan leda till allvarliga komplikationer, framför allt stroke, men även hjärtsvikt.

Vanliga symtom på förmaksflimmer

Hjärtklappning

Ett av de vanligaste symtomen är hjärtklappning. Den oregelbundna signaleringen i förmaken gör att hjärtat slår fortare och ojämnare. Många beskriver känslan som att hjärtat hoppar över slag, fladdrar eller "vänder runt" i bröstet. Klappningen kan komma plötsligt och kännas både obehaglig och skrämmande.

Andningsbesvär

Förmaksflimmer kan också ge andningssvårigheter. Du kan få ansträngd och högljudd andning, och andnöd kan uppstå redan efter lätt fysisk aktivitet, som en kort promenad eller trappor. Många upplever dessutom tryck eller täthet över bröstet samt yrsel och svimningskänsla.

Sänkt blodtryck och trötthet

När hjärtat inte pumpar effektivt kan blodtrycket sjunka. Detta ger ofta trötthet och en allmän svaghetskänsla. Koncentrationsförmågan kan försämras, vilket gör det svårt att klara vardagsuppgifter. Minskat blodflöde till hjärnan kan också ge psykiska symtom som förvirring, ångest och irritabilitet.

Vissa personer med förmaksflimmer har inga märkbara symtom alls, vilket gör att tillståndet ibland upptäcks först vid en rutinkontroll. Därför är regelbundna hälsokontroller viktiga, särskilt om du har riskfaktorer som högt blodtryck, diabetes, sömnapné eller tidigare hjärtproblem.

Två former av förmaksflimmer

Det finns huvudsakligen två typer av förmaksflimmer:

• Kroniskt (bestående) förmaksflimmer: Symtomen kvarstår kontinuerligt tills medicinsk behandling ges.
• Paroxysmalt (anfallsvis) förmaksflimmer: Symtomen kommer och går utan förvarning. Du får ingen varning för när ett anfall startar, och det är omöjligt att veta hur länge det kommer att pågå.

Behandlingsmöjligheter

Målet med behandlingen är att återställa en normal hjärtrytm och minska risken för komplikationer som stroke. Det finns i huvudsak två vägar:

• Läkemedelsbehandling: Läkaren kan ordinera mediciner som syftar till att normalisera hjärtfrekvensen eller återställa sinusrytm. När rytm och puls stabiliserats kan läkaren bedöma om och hur länge behandlingen behöver fortsätta. Blodförtunnande mediciner används ofta samtidigt för att förebygga blodproppar.
• Elkonvertering: Hjärtrytmen kan återställas med en kontrollerad elektrisk chock under kort narkos. Chocken får hjärtat att stanna ett ögonblick, varefter det normalt startar om i rätt rytm.

Efter behandlingen följs du upp med regelbundna undersökningar där läkaren kontrollerar hjärtrytmen och justerar medicineringen vid behov. Kontakta vården om du upplever hjärtklappning, bröstsmärta, andnöd eller yrsel – särskilt om symtomen kommer plötsligt eller förvärras.