Har du fått en diagnos på dålig cirkulation har du sannolikt redan erfarenhet av svullna och ömma ben eller armar, kalla händer och fötter, blek hud, yrsel (särskilt när du reser dig snabbt), domningar i vissa områden, åderbråck, migrän och till och med öronringning eller tinnitus. En diagnos av dålig cirkulation ska aldrig tas lätt på, eftersom den ofta tyder på allvarligare hälsoproblem som hjärt-kärlsjukdomar, Raynauds sjukdom eller flebit (veninflammation). Dålig cirkulation kan också försämra kroppens förmåga att läka. Den goda nyheten är att enkla livsstilsförändringar ofta räcker för att förbättra din hälsa och minska besvären.
Orsaken till dålig cirkulation beror oftast på plackbildning i artärernas väggar, brist på motion samt ärftliga faktorer. Många kan minska sin risk genom enkla livsstilsändringar, till exempel att minska intaget av salt, rött kött, fett och alkohol samtidigt som man ökar sin fysiska aktivitet. Har du diabetes löper du dessutom större risk att utveckla dålig cirkulation, som då ofta drabbar fötterna.
En läkare kan ställa diagnosen efter en fysisk undersökning, bland annat genom att trycka på huden och se om färgen återgår till det normala inom några sekunder. Läkaren tittar även på andra symtom för att avgöra om du kan ha nedsatt cirkulation.
För att testa venernas hälsa kan en venös dopplerundersökning eller ultraljud ordineras. Vid undersökningen utsätts det drabbade området för högfrekventa ljudvågor som skapar bilder av kroppens insida. Det ger en uppfattning om organens struktur och hälsa samt hur mycket blod som flödar genom blodkärlen. Undersökningen är icke-invasiv och kan bekräfta diagnosen dålig cirkulation och till och med fastställa orsaken. Under proceduren kan ultraljudsteknikern också leta efter blodproppar, särskilt i benen, eftersom sådana proppar kan vandra vidare till en eller båda lungorna.
Dålig cirkulation påverkar ofta förmågan att läka efter skador och kan leda till infektioner. Detta drabbar vanligtvis de nedre extremiteterna, i synnerhet fötterna, vilka kanske inte läker helt och där sår kan utvecklas utan att du märker det. I vissa fall kan amputation bli nödvändig på grund av vävnadsdöd. Dålig cirkulation kan även orsaka stroke och hjärtinfarkt, eftersom de artärer som försörjer hjärta och hjärna med blod kan vara påverkade.
Har du fått diagnosen dålig cirkulation kommer läkaren sannolikt att rekommendera livsstilsförändringar samt ytterligare tester för att avgöra om andra sjukdomar föreligger. Läkaren kan kontrollera ditt blodsockervärde för att se om diabetes finns, och eventuellt justera dina mediciner, särskilt om du har diabetes.
Läkaren tar också upp olika riskfaktorer som kost, högt blodtryck, rökning och andra hälsoproblem. Mediciner kan förskrivas för att minska risken för blodproppar, sänka kolesterolnivåerna och lindra symtom på dålig cirkulation.
I avancerade fall kan läkaren behöva utföra en ballongvidgning (angioplastik) för att utvidga förträngda artärer. Om blodflödet till hjärtat har försämrats kan en bypassoperation bli nödvändig. Finns det en blodpropp i artären kan läkaren injicera läkemedel som löser upp proppen direkt på platsen.
Naturopatiska preparat kan hjälpa till att lindra symtom på dålig cirkulation, men bör alltid diskuteras med din läkare eftersom de kan interagera med mediciner. Örter som kan stimulera centrala nervsystemet och förbättra cirkulationen med låg risk inkluderar cayennepeppar, kamomill, citronmeliss och valeriana (läkevänderot).
Även om Ginkgo biloba kan vara effektivt för att förbättra cirkulationen kan det också öka blodflödet, vilket kan innebära en risk för dig som använder blodförtunnande läkemedel.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online