Kranskärlssjukdom innebär att fettbaserat plack byggs upp i de artärer som försörjer hjärtat med blod. Om detta plack – ateroskleros – lämnas obehandlat kan det allvarligt begränsa blodflödet eller öka risken för blodproppar. Båda tillstånden kan leda till hjärtinfarkt, hjärtsvikt och i värsta fall döden. Hemvård utgör en viktig del i arbetet mot kranskärlssjukdom, och det finns flera effektiva behandlingsalternativ som du kan genomföra i hemmet.
Har du kranskärlssjukdom men ännu inte drabbats av hjärtinfarkt eller hjärtsvikt kan din hemvård i första hand byggas på livsstilsförändringar som minskar sjukdomens effekter. Röker du kommer din läkare med stor sannolikhet att starkt uppmana dig att sluta – det är enskilt den viktigaste åtgärd du kan vidta. Kost spelar också en central roll: en kost rik på frukt, grönsaker och fullkorn samt låg i kolesterol och mättat fett gynnar både hjärta och kärl.
Regelbunden fysisk aktivitet hjälper dig att hålla dig frisk, och din läkare eller fysioterapeut kan hjälpa dig att ta fram ett träningsprogram som passar din kondition. Är du överviktig ger viktnedgång ytterligare hälsovinster. Obehandlad stress kan dessutom allvarligt försämra din hjärthälsa, varför din läkare kan rekommendera ett stresshanteringsprogram.
Utöver dessa åtgärder behöver du besöka din läkare regelbundet för uppföljande kontroller av blodtryck, kolesterolvärden och blodsocker. Eftersom ditt tillstånd innebär förhöjd risk för hjärtinfarkt är det viktigt att du lär dig känna igen varningstecknen, såsom tryck eller smärta över bröstet, smärta som strålar ut i arm, käke eller rygg, andnöd, illamående och kallsvettning. Vid misstanke om hjärtinfarkt ska du omedelbart ringa 112. Stärk ditt säkerhetsnät genom att berätta för vänner och arbetskamrater om din sjukdom. Känner du dig ångestfylld eller nedstämd, be din läkare om hjälp – obehandlad psykisk ohälsa kan nämligen öka risken för hjärtinfarkt ytterligare.
Du kan också behöva kombinera livsstilsförändringarna med läkemedelsbehandling. Vanliga alternativ inkluderar statiner (till exempel Lipitor och Crestor), acetylsalicylsyra, betablockerare samt ACE-hämmare. Din läkare kan förklara hur respektive preparat fungerar, vilka fördelar de har och vilka biverkningar du bör vara uppmärksam på.
Vissa kompletterande terapier kan hjälpa dig att hantera sjukdomens effekter och skapa ett mer positivt förhållningssätt till din situation. Dessa metoder ersätter dock aldrig ordinerad medicinsk behandling. Möjliga alternativ inkluderar yoga, meditation, biofeedback, massage, aromaterapi samt engagemang i andlig praktik. Berätta alltid för din läkare vilka metoder du använder, och avbryt aldrig din medicinska behandling utan läkares godkännande.
Har du drabbats av hjärtinfarkt eller hjärtsvikt kan din läkare remittera dig till ett hjärtrehabiliteringsprogram. Sådana program kombinerar rådgivning, anpassad träning och utbildning i att identifiera framtida riskfaktorer. Deltagandet rekommenderas ofta pågå i tre månader, men American Heart Association understryker att längre rehabilitering ger betydligt bättre resultat när det gäller att etablera varaktiga, hälsosamma levnadsvanor. Välj därför det längsta rehabiliteringsprogram som är tillgängligt för dig. Fortlöpande stöd från familj och närstående ökar dessutom dina chanser till långsiktig framgång ytterligare.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online