Så vet du om du behöver en pacemaker

Vad är en pacemaker?

En pacemaker är en elektronisk apparat som hjälper hjärtat att slå i jämn takt när kroppens naturliga pacemaker – sinusknutan – inte fungerar som den ska, eller när en ledningsbana till hjärtat är blockerad. Det framgår av American Heart Association. Apparaten skickar små elektriska impulser till hjärtmuskeln så att den pumpar blod effektivt. En pacemaker kan vara extern, till exempel vid akut vård på sjukhus, eller implanteras kirurgiskt under huden vid nyckelbenet.

Det finns flera olika skäl till varför en läkare kan rekommendera pacemaker, liksom flera olika undersökningar som används för att fastställa behovet. Här går vi igenom de vanligaste symtomen och stegen i utredningen.

Vanliga symtom att uppmärksamma

Kontakta din läkare om du upplever symtom på oregelbundna hjärtslag eller en alltför långsam puls. Typiska tecken är:

• Yrsel eller svimningskänsla
• Andnöd
• Svimning (synkope)
• Trötthet och nedsatt ork i vardagen

OBS! Sök akut vård om du svimmar, får bröstsmärta eller svår andnöd.

Så går utredningen till

1. Boka tid hos din läkare

Sök vård om du har symtom på oregelbundna hjärtslag eller en puls som är för långsam. Läkaren går också igenom din sjukhistoria, dina mediciner och eventuella hjärtundersökningar du gjort tidigare, enligt National Heart, Lung and Blood Institute.

2. Ta reda på orsaken

Läkaren försöker fastställa vad som orsakar ditt hjärtproblem. Åldrande samt skador från en kronisk hjärtsjukdom eller en hjärtinfarkt kan göra att hjärtat slår långsammare eller att det blir långa intervall mellan slagen. Om du ofta svimnar kan orsaken vara en långsam puls som inte ger hjärnan tillräckligt med blod. Har du arytmier – det vill säga att hjärtat slår för fort, för långsamt eller oregelbundet – kan en pacemaker hjälpa till att reglera rytmen.

3. Genomför hjärttester

På läkarens rekommendation gör du ett eller flera hjärttester för att upptäcka arytmier:

• EKG (elektrokardiogram): registrerar hjärtats elektriska aktivitet och visar hur snabbt och regelbundet hjärtat slår.
• Langtids-EKG (Holtermonitor): liknar ett vanligt EKG men registrerar den elektriska aktiviteten under 24–48 timmar. Du antecknar när symtomen uppstår, så att läkaren kan se hur hjärtat arbetade just i de ögonblicken.
• Ansträngningstest (arbets-EKG): visar hur hjärtat fungerar när det belastas hårdare. Ett EKG görs medan du motionerar, oftast på löpband eller testcykel.

Nästa steg

Om undersökningarna visar att du behöver pacemaker diskuterar läkaren med dig vilken typ av apparat som passar bäst för din situation. Moderna pacemakers är små – ofta ungefär storleken på en fickur – och kan anpassa pulsen automatiskt efter kroppens behov, till exempel vid fysisk ansträngning. Operationen utförs vanligtvis i lokalbedövning, och de flesta patienter kan åka hem samma dag eller dagen efter ingreppet.