1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Hjärtsvikt: fakta, orsaker, symtom och behandling

Hjärtsvikt, ofta kallad kongestiv hjärtsvikt, är en sjukdom där hjärtat förlorar förmågan att pumpa blod effektivt genom kroppen. Tillstånd som högt blodtryck och en ohälsosam livsstil kan försvaga hjärtat och öka risken för hjärtsvikt. Även om skadorna inte går att ångra kan mediciner och förändrade levnadsvanor behandla sjukdomen och lindra besvären.

Vad är hjärtsvikt?

Hjärtsvikt är en kronisk och potentiellt livshotande sjukdom. Den är vanligare bland äldre vuxna, och risken att utveckla sjukdomen ökar om du är överviktig, missbrukar alkohol, använder kokain eller har diabetes. Begreppet "kongestiv" syftar på att blodet samlas upp i lungorna, levern, buken och andra delar av kroppen.

Orsaker och effekter

Flera olika tillstånd bidrar till hjärtsvikt, bland annat högt blodtryck, höga kolesterolvärden och kranskärlssjukdom. Hjärtsvikt kan också bero på kardiomyopati, medfödda hjärtfel, lungsjukdom eller tumörer i hjärtat. Med tiden försvagar dessa tillstånd hjärtat, som gradvis förlorar förmågan att pumpa blod effektivt.

Hjärtsvikten kan drabba hjärtats vänstra sida, högra sida eller båda sidor. Vänstersidig hjärtsvikt är den vanligaste formen och påverkar lungorna. Högersidig hjärtsvikt orsakar i stället svullnad i ben och fötter.

Till följd av hjärtsvikten får kroppens organ inte tillräckligt med syre. Syrebristen skadar organen och gör att de inte fungerar som de ska.

Symtom

Kronisk hjärtsvikt

Kronisk hjärtsvikt kännetecknas av symtom som kvarstår över tid. De flesta patienter upplever svaghet, trötthet och andfåddhet. En snabb, oregelbunden hjärtrytm följer ofta med tröttheten, liksom nedsatt förmåga att motionera och anstränga sig.

En ihållande hosta med vitt eller rosaaktigt slem är ett annat tecken på hjärtsvikt. Sjukdomen kännetecknas också av svullnad i ben, vrister och fötter samt plötslig viktökning på grund av vätskeansamling i kroppen.

Akut hjärtsvikt

Akut hjärtsvikt uppstår när hjärtats funktion försämras plötsligt. Patienterna får då samma symtom som vid kronisk hjärtsvikt, men de är mer intensiva och utvecklas på kortare tid. Plötslig bröstsmärta, snabb vätskeansamling, vätskeretention och oregelbunden hjärtrytm med hjärtklappning är vanliga tecken. Akut hjärtsvikt kräver omedelbar vård.

Medicinsk behandling

Tecken på hjärtsvikt kan förbättras med behandling som stärker hjärtat. Läkare försöker ibland också behandla ett underliggande hjärtproblem, exempelvis en rytmrubbning, vilket minskar risken för att hjärtsvikten förvärras.

Det finns flera läkemedel som lindrar symtomen vid hjärtsvikt. Efter en konsultation kan läkaren förskriva mediciner som stärker hjärtats sammandragningar, kärlvidgande läkemedel som sänker blodtrycket samt diuretika (vätskedrivande mediciner) som minskar vätskeretentionen i kroppen.

Ibland rekommenderar läkaren en operation för att åtgärda problem som orsakar hjärtsvikten. Sådana ingrepp inkluderar bypass-operation av kranskärlen, implantering av pacemaker samt användning av hjärtpumpar.

En friskare livsstil

Ett hälsosammare liv minskar symtomen vid hjärtsvikt och förhindrar att sjukdomen förvärras med tiden. Några enkla förändringar i din vardag kan göra stor skillnad om du lider av hjärtsvikt.

Läkare uppmanar patienter med hjärtsvikt att begränsa sitt saltintag. Salt ökar vätskeansamlingen i kroppen och orsakar svullnad och andfåddhet. Det rekommenderade saltintaget är högst 2 000 mg per dag.

Om du är överviktig är det viktigt att gå ner i vikt för att hindra sjukdomen från att förvärras. En näringsrik kost hjälper dig att minska i vikt, och det är samtidigt viktigt att begränsa intaget av mättat fett och kolesterol.

Måttlig motion rekommenderas för patienter med hjärtsvikt. En regelbunden träningsrutin lindrar en del av belastningen på hjärtat. Utöver motion bör du även aktivt arbeta med att hantera stress och se till att få tillräcklig vila varje dag. Diskutera alltid större livsstilsförändringar med din läkare för att få en plan som passar just dig.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online