Brustet hjärta-syndrom, även känt som takotsubo-kardiomyopati eller stresskardiomyopati, är ett tillfälligt hjärttillstånd som först beskrevs i medicinsk litteratur på 1990-talet. Tillståndet utlöses nästan alltid av en starkt stressande händelse eller en intensiv känslomässig chock, och den drabbade kan lätt tro att hen får en hjärtinfarkt. Trots de dramatiska symptomen är tillståndet i de flesta fall behandlingsbart, och de flesta återhämtar sig helt inom kort tid.
Personer som drabbas av brustet hjärta-syndrom känner sig ofta som om de får en hjärtinfarkt. Vanliga symptom inkluderar:
Kom ihåg att all långvarig eller bestående bröstsmärta kan signalera en verklig hjärtinfarkt. Ta därför alltid dessa symptom på allvar och sök omedelbar vård.
Tillståndet utlöses oftast av mycket stressande händelser, exempelvis att en närstående person går bort, en separation eller andra emotionella chocker. Även fysisk stress, såsom allvarlig sjukdom eller ett kirurgiskt ingrepp, kan ligga bakom. Det antas att stresshormoner, framför allt adrenalin, tillfälligt skadar hjärtmuskeln, även om läkarna ännu inte helt vet exakt hur detta går till.
Kön och ålder är de största riskfaktorerna för brustet hjärta-syndrom. Studier visar att upp till 90 procent av alla drabbade är kvinnor, oftast över 50 års ålder. Detta tros delvis bero på hormonella förändringar efter menopaus. Personer som lider av ångest, depression eller långvarig stress löper dessutom ökad risk att insjukna.
Endast i sällsynta fall är brustet hjärta-syndrom dödligt. De flesta drabbade återhämtar sig inom en till två veckor, och hjärtmuskeln återfår normalt sin fulla funktion. Det finns ingen fastställd standardbehandling för tillståndet. Initialt vårdas patienten på samma sätt som vid en misstänkt hjärtinfarkt, tills diagnosen har kunnat ställas säkert.
Vanligtvis övervakas patienten på sjukhus under återhämtningen, och blodtryckssänkande läkemedel, exempelvis betablockerare, kan ges för att minska belastningen på hjärtat. Uppföljningskontroller med ekokardiografi görs ofta för att säkerställa att hjärtfunktionen återgår till det normala.
Trots liknande symptom skiljer sig brustet hjärta-syndrom från en verklig hjärtinfarkt. Vid en hjärtinfarkt blockeras kransartärerna, oftast av en blodpropp eller fettavlagringar på artärväggarna. Den som drabbas av brustet hjärta-syndrom har däremot inget blockerade kranskärl, men hjärtmuskeln fungerar tillfälligt nedsatt och blodflödet till hjärtat kan vara minskat. Diagnosen ställs därför med hjälp av EKG, blodprover och bildundersökningar som kranskärlsröntgen.
Eftersom symptomen vid brustet hjärta-syndrom inte går att skilja från en hjärtinfarkt utan medicinsk undersökning bör du alltid kontakta vården omedelbart vid bröstsmärta, tryck över bröstet eller andnöd. Ring 112 vid akuta besvär – ju snabbare du får vård, desto bättre är prognosen oavsett diagnos.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online