Hjärtat är en muskel ungefär lika stor som din knutna hand som pumpar blod genom hela kroppen för att försörja den med syre och näringsämnen. Kroppens största blodkärl är aortan, som leder blodet från hjärtat ut till resten av kroppen.
Den vänstra förgreningsartären, ofta förkortad LAD (arteria descendens anterior), är en av tre stora kransartärer som utgår från aortan. LAD försörjer hjärtats främre del med blod. När käret drabbas av en blockering minskar blodflödet, och blir artären helt tilltäppt kan det utlösa en hjärtinfarkt. Därför är det viktigt att känna igen symtomen i tid.
De vanligaste symtomen på en blockering i LAD är bröstsmärta (angina), tryck eller täthet över bröstet, smärta som strålar ut i buken eller armen, andnöd samt trötthet. Symtomen vid en hjärtinfarkt liknar dem vid en partiell blockering, men är betydligt kraftigare och omfattar intensiv smärta eller ett krossande tryck över bröstet, svår andnöd, illamående och kallsvettningar.
Ring 112 omedelbart om du eller någon i din närhet får plötslig, intensiv bröstsmärta eller tryck som inte går över inom några minuter, särskilt tillsammans med andnöd, illamående eller svettningar. Det kan vara tecken på en hjärtinfarkt, och snabb vård är avgörande.
Nästan 500 000 kvinnor dör varje år av hjärt-kärlsjukdom och stroke, enligt American Heart Association. Kvinnor förbiser ofta de tidiga tecknen på kranskärlssjukdom eftersom deras symtom är atypiska och lätt förväxlas med andra besvär. Hos kvinnor kan symtomen istället bestå av sömnsvårigheter, matsmältningsbesvär som halsbränna eller obesvärad illamående, samt ångest eller en obestämd känsla av oro.
Ett antal faktorer ökar risken för att artärerna blir blockerade, bland annat högt blodtryck, höga kolesterolvärden, diabetes och fetma. Även rökning, fysisk inaktivitet, stress och ärftlighet spelar roll. Har du någon av dessa riskfaktorer bör du diskutera dem med din läkare eller annan vårdpersonal så att du kan få rätt uppföljning och behandling.
Du kan själv göra mycket för att minska risken för kranskärlsblockering:
Det finns flera behandlingsmetoder för blockerade kransartärer, bland annat hjärtkateterisering, ballongvidgning och aterektomi.
Vid en hjärtkateterisering förs en tunn plastslida in i ett blodkärl i armen, handleden eller ljumsken. Genom slidan leds en tunn kateter upp till hjärtat. Läkaren undersöker sedan hjärtat och artärerna för att avgöra vilken behandling som behövs.
Är artären blockerad kan läkaren föra in en kateter med en liten ballong i spetsen till förträngningen. Ballongen blåses upp och pressar samman blockeringen mot kärlväggen, vilket ökar blodflödet. Ofta placeras även ett stent, ett litet nät av metall, för att hålla käret öppet. Denna metod kallas ballongvidgning, eller PCI.
Ett annat alternativ är aterektomi. Vid denna procedur används en kateter med en roterande borr- eller slipfunktion som mal ner blockeringen till små partiklar som förs bort med blodströmmen. Valet av metod beror på blockeringens storlek, placering och karaktär, och bedöms alltid av din behandlande läkare.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online