En hjärtcykel motsvarar systol (kontraktion/utkastning) plus diastol (avslappning/fyllnad) – ett mästerverk av elektromekanisk precision orkesterad av ledningssystemet.
- SA-nod depolarisering: Spontan diastolisk depolarisering (funny current If, Ca²⁺) → aktionspotential. Frekvens 60–100 slag/min (autonom modulation).
- Förmaksaktivering: Bachmanns bunt → simultan RH/LH-kontraktion (P-våg). "Förmaks-kick" bidrar 20–30 % kammarfyllnad.
- AV-nodsfördröjning (120 ms): Tillåter förmakstömning före kammarsystol (PR-intervall).
- His-Purkinje snabb ledning: His-bunt → vänster/höger grenar → Purkinje-fibrer → nära-synkron kammardepolarisering (QRS-komplex).
- Kammarsystol: Isovolumetrisk kontraktion → utkastning (aorta/pulmonalis-klaffar öppnas).
- Repolarisering (T-våg): K⁺-utflöde återställer vilopotential.
- Isovolumetrisk avslappning: Klaffar stängs; tryck faller.
- Snabb fyllnad → diastasis → förmakssystol.
Autonom reglering
- Sympatisk (β₁): ↑ HF, Kontraktilitet, ledningshastighet
- Parasympatisk (vagus, M₂): ↓ HF, saktar AV-ledning
- Baroreflex, kemoreflex, förmakssträckreceptorer integrerar slag-för-slag-kontroll
Kliniska korrelater
- Hjärttoner: S1 (AV-stängning), S2 (halvmåne-stängning), S3 (snabb fyllnad), S4 (förmakskontraktion i styv kammare)
- EKG-intervall kartlägger direkt till ledningshändelser
- Arytmier = uppbrott vid specifika noder (SA-block, AV-block, kammartakycardi)
Hjärtet pumpar ~5 L/min i vila; upp till 25 L/min hos elitidrottare. Varje cykel är ett mästerverk av elektromekanisk precision.
