Vad är kongestiv hjärtsvikt? Symtom, orsaker och behandling

Vad är kongestiv hjärtsvikt?

Kongestiv hjärtsvikt (CHF), ofta bara kallad hjärtsvikt, är ett kroniskt och progressivt tillstånd där hjärtat inte förmår pumpa tillräckligt mycket blod för att tillgodose kroppens behov. Tillståndet uppstår när hjärtmuskeln har försvagats eller skadats, vilket gör att den arbetar mindre effektivt.

Här går vi igenom de viktigaste sakerna att känna till om kongestiv hjärtsvikt.

Nedsatt pumpförmåga

Vid hjärtsvikt lyckas inte hjärtat pumpa blodet effektivt runt i kroppen. Det leder till att vätska samlas i kroppen, särskilt i lungorna, benen och buken – därav namnet "kongestiv", som syftar på denna vätskeansamling.

Vanliga orsaker

Kongestiv hjärtsvikt kan bero på flera olika faktorer, bland annat:

• Kranskärlssjukdom
• Högt blodtryck (hypertoni)
• Diabetes
• Övervikt och fetma
• Rökning
• Stor alkoholkonsumtion
• Ärvd benägenhet för hjärtsjukdom

Typiska symtom

De vanligaste symtomen vid kongestiv hjärtsvikt är:

• Andnöd, särskilt vid ansträngning eller när man ligger ner
• Trötthet och nedsatt ork
• Svullnad i fötter, vrister, ben och buk
• Hjärtklappning eller oregelbunden puls
• Ihållande hosta eller pipig andning
• Nedsatt träningstolerans

Olika typer av hjärtsvikt

Kongestiv hjärtsvikt delas in i två huvudtyper:

Systolisk hjärtsvikt: Uppstår när hjärtmuskeln inte drar ihop sig med tillräcklig kraft, vilket minskar blodflödet vid varje hjärtslag.

Diastolisk hjärtsvikt: Uppstår när hjärtmuskeln inte slappnar av ordentligt mellan sammandragningarna, så att hjärtat inte hinner fyllas med tillräckligt mycket blod innan nästa slag.

Så ställs diagnosen

Diagnosen ställs oftast genom en kombination av sjukdomshistoria, kroppsundersökning, blodprover, EKG (elektrokardiogram), lungröntgen och ekokardiografi (ultraljud av hjärtat). Ibland genomförs också arbetsprov för att utvärdera hjärtats funktion under belastning.

Behandlingsmöjligheter

Det finns idag ingen bot mot kongestiv hjärtsvikt, men behandlingen syftar till att lindra symtom, förbättra hjärtats funktion, bromsa sjukdomens utveckling och minska risken för komplikationer. Vanliga behandlingar inkluderar:

• Läkemedel: exempelvis ACE-hämmare, betablockerare och diuretika (vätskedrivande läkemedel)
• Livsstilsförändringar: viktkontroll, regelbunden fysisk aktivitet och rökstopp
• Kirurgiska ingrepp eller enhetsbehandling: vid svår sjukdom, till exempel implanterbar defibrillator eller i vissa fall hjärttransplantation

Förebyggande åtgärder

Ett hjärtvänligt liv kan minska risken att utveckla hjärtsvikt. Det innebär bland annat att äta en balanserad kost, motionera regelbundet, hålla blodtrycket och kolesterolvärdena under kontroll, undvika rökning och överdriven alkoholkonsumtion samt behandla tillstånd som diabetes och övervikt.

Prognos

Prognosen beror på hur allvarligt tillståndet är och vilken bakomliggande orsak som finns. Tidig upptäckt och rätt behandling kan avsevärt förbättra både livskvalitet och förväntad livslängd för personer med hjärtsvikt.

Sammanfattning

Kongestiv hjärtsvikt är ett allvarligt tillstånd som kräver löpande uppföljning och behandling. Om du upplever symtom som tyder på hjärtsvikt – till exempel andnöd, trötthet eller svullnad i benen – är det viktigt att kontakta vården för en korrekt diagnos och rätt behandling. Ju tidigare tillståndet upptäcks, desto bättre blir möjligheterna att leva ett bra liv med diagnosen.