Hypertoni är vanligast efter 65 års ålder, men ungefär var åttonde vuxen mellan 20 och 40 år lever också med högt blodtryck.
Blodtrycket blir förhöjt när trycket från blodet mot kärlväggarna är stadigt förhöjt – ofta beroende på att blodkärlen har smalnat av och hindrar ett jämnt flöde.
Ålder är en viktig riskfaktor, men yngre vuxna kan utveckla hypertoni på grund av övervikt, kostvanor, genetik och andra livsstilsfaktorer.
Om högt blodtryck inte kontrolleras kan det skada blodkärl, hjärta, hjärna och andra organ, vilket ökar risken för hjärtinfarkt och stroke.
Vad orsakar högt blodtryck hos unga vuxna?
- Fetma: Ett BMI över 25 eller en midja-höft-kvot över 0,85 ökar risken.
- Alkoholkonsumtion: En mindre kenyansk studie med 80 unga vuxna visade att de som avstod från alkohol hade 70 % lägre risk att utveckla hypertoni.
- Rökning: En bangladeshisk studie från 2020 med 322 unga vuxna identifierade tobaksbruk som en av de viktigaste påverkbara riskfaktorerna.
- Vissa läkemedel: P-piller som innehåller östrogen, vissa antidepressiva och vissa antiinflammatoriska läkemedel (NSAID) kan höja blodtrycket.
- Narkotika: Anabola steroider, kokain, amfetamin och MDMA (ecstasy) kan ge tillfälliga kraftiga blodtrycksstegningar.
- Högt saltintag: Mer än 10 gram salt per dag kan bidra till förhöjt blodtryck.
- Fysisk inaktivitet: American Heart Association (AHA) rekommenderar minst 150 minuter måttlig konditionsträning per vecka samt styrketräning två dagar i veckan.
- Underliggande sjukdomar: Njursjukdom, hypotyreoism (låg ämnesomsättning) och sömnapné hänger samman med hypertoni.
- Frekvent konsumtion av rött kött: I den kenyanska studien hade de som åt rött kött en till två gånger i veckan 77 % högre sannolikhet att ha hypertoni än de som aldrig åt det.
- Genetik: Data från CDC visar att du har dubbla risken om en förälder eller syskon haft hypertoni före 60 års ålder.
Finns det varningssignaler?
Hypertoni kallas ofta "den tysta dödaren" eftersom den sällan ger några symtom. Vid kraftigt förhöjda värden kan dock följande uppstå:
- Suddig eller dubbel syn
- Illamående eller kräkningar
- Förvirring eller koncentrationssvårigheter
Möjliga komplikationer på lång sikt
En stor kohortstudie från 2023 som följde 1,3 miljoner män visade att de som hade förhöjt blodtryck vid 18 års ålder löpte betydligt större risk att drabbas av en kardiovaskulär händelse (stroke eller hjärtinfarkt) i medelåldern än jämnåriga med normala värden.
Obehandlad hypertoni hos unga vuxna ökar dessutom risken för njursjukdom, hjärtsvikt och kognitiv svikt senare i livet.
Så ofta bör du kontrollera ditt blodtryck
AHA rekommenderar att alla vuxna från 20 års ålder låter mäta sitt blodtryck minst en gång per år. Har du hypertoni i släkten eller någon av riskfaktorerna ovan bör du göra det oftare.
Så ställs diagnosen
Vårdpersonal använder en blodtrycksmanschett runt överarmen som visar två värden, angivna i millimeter kvicksilver (mm Hg):
- Systoliskt tryck: Trycket när hjärtat drar ihop sig och pumpar ut blodet.
- Diastoliskt tryck: Trycket när hjärtat vilar mellan slag.
Ett normalt blodtryck ligger under 120/80 mm Hg. Hypertoni i stadium 1 definieras som ett systoliskt tryck på 130–139 mm Hg eller ett diastoliskt tryck på 80–89 mm Hg.
Behandling av högt blodtryck
Läkare rekommenderar alltid livsstilsförändringar som första åtgärd. Blir blodtrycket ändå inte bättre kan läkemedel läggas till behandlingen.
Beprövade livsstilsstrategier som kan sänka blodtrycket är:
- Att nå och behålla en hälsosam vikt.
- Minst 150 minuter måttlig konditionsträning per vecka plus två till tre pass styrketräning.
- DASH-kosten – rik på frukt, grönsaker, fullkorn och magra proteinkällor.
- Begränsad alkoholkonsumtion, högst två drinkar per dag.
- Att sluta röka och använda annan tobak.
- Stresshantering genom meditation, yoga eller andningsövningar.
- Sju till nio timmars god sömn varje natt.
Tidig upptäckt och ett konsekvent omhändertagande kan hålla blodtrycket inom det normala området och avsevärt minska risken för hjärtinfarkt, stroke och andra allvarliga komplikationer.
