Hypertensiv kris: så hanterar du den hemma – och när du ska ringa 112

En hypertensiv kris definieras av American Heart Association som ett blodtryck på 180/120 mm Hg eller högre. Beroende på om symtom förekommer klassificeras tillståndet antingen som en hypertensiv urgens eller som en hypertensiv nödsituation.

Vad är skillnaden?

1. Hypertensiv urgens: Blodtrycket är 180/120 mm Hg eller högre utan samtidiga symtom. Medicinsk utredning behövs, men omedelbar sjukhusvård krävs sällan.
2. Hypertensiv nödsituation: Blodtrycket är 180/120 mm Hg eller högre med symtom som bröstsmärta, andningssvårigheter, synrubbningar, domningar eller svårigheter att tala. Detta är en verklig medicinsk akutsituation – ring 112 eller ta dig snarast till närmaste akutmottagning.

När du inte har några symtom

Får du ett blodtrycksvärde på 180/120 mm Hg men mår bra, vänta cirka fem minuter och mät sedan igen. Är även det andra värdet förhöjt men du fortfarande saknar symtom rör det sig om en hypertensiv urgens, och du bör då snarast ordna en medicinsk bedömning inom primärvården.

Hemmaåtgärder som kan dämpa en plötslig topp (endast tillfällig lindring)

• Kontrollerad andning: Andas in långsamt i fyra sekunder, håll andan i två sekunder och andas sedan lugnt ut i sex sekunder. Upprepa i 3–5 minuter för att främja avslappning.
• Ligg platt på rygg: Vila på rygg i tio minuter. Det minskar hjärtats arbetsbörda och kan måttligt sänka trycket.
• Sval dusch eller bad: Ett kort möte med kallt vatten ger en kortvarig kärlsammandragning följt av vidgning, vilket kan bidra till lägre tryck under uppvärmningsfasen.
• Vätska: Drick ett glas vanligt vatten. Vätskebrist kan höja blodtrycket, medan tillräcklig vätsketillförsel stödjer en normal cirkulation.

Sportdrycker rekommenderas i allmänhet inte, eftersom tillsatt natrium kan motverka den positiva effekten av vätskeintaget.

När du ska söka vård omedelbart

Om du upplever något av följande samtidigt som ditt blodtryck är 180/120 mm Hg eller högre, ring 112 eller be någon köra dig till akutmottagningen:

• Kraftig huvudvärk eller synförändringar
• Bröstsmärta eller tryck över bröstet
• Andnöd
• Domningar, stickningar eller svaghet (särskilt på ena sidan av kroppen)
• Talsvårigheter eller förvirring

Läkemedel och substanser som kan höja blodtrycket

Flera receptbelagda och receptfria läkemedel – exempelvis vissa avsvällande medel, NSAID-preparat (antiinflammatoriska smärtstillande läkemedel) och vissa antidepressiva – kan öka blodtrycket. Kombination med stimulantia som koffein, nikotin eller alkohol kan förstärka effekten ytterligare. Gå alltid igenom din medicinlista tillsammans med en läkare eller annan vårdpersonal.

Kom ihåg att hemmaåtgärderna ovan endast ger tillfällig lindring och aldrig ersätter professionell vård. Har du diagnosen högt blodtryck bör du följa din behandlingsplan, kontrollera trycket regelbundet och kontakta din vårdcentral om värdena ofta ligger över 180/120 mm Hg.