
Kvinnor förknippar oftast perimenopaus och menopaus med ord som östrogen, värmevallningar och hormonbehandling. Forskning visar dock att kortisol – det så kallade stresshormonet – också spelar en viktig roll i de förändringar som sker i kroppen under perimenopausen, både när det gäller utseende och allmän hälsa.
Perimenopaus är övergångsfasen som leder fram till menopaus, det vill säga att kvinnans reproduktiva cykel upphör. Fasen inleds vanligtvis mellan 45 och 55 års ålder och kännetecknas av hormonella förändringar med symtom som kan variera från lindriga till mycket besvärande. Enligt Mayo Clinic upplevs symtomen olika från person till person, men de vanligaste är oregelbundna menstruationer, huvudvärk, värmevallningar med rodnad i ansikte och bröst, humörsvängningar, vaginal torrhet, viktökning samt ett frekvent och plötsligt behov av att urinera.
Kortisol produceras i binjurebarken, som sitter ovanpå varje njure, och är viktigt för kroppens energireglering. Hormonet hjälper även immunförsvaret att bekämpa sjukdomar, förklarar Harrison Wein, doktor i filosofi, i artikeln Stress and Disease: New Perspectives på National Institutes of Health webbplats. Långvarig stress kan dock utlösa en överproduktion av kortisol, vilket ger negativa effekter som bland annat långvarig dämpning av immunförsvaret. Forskare vid Oregon Health & Science University har dessutom visat att kortisol är en bidragande faktor till fetma i samband med menopaus.
De hormonella förändringarna under perimenopausen gör att kroppens förmåga att bygga mager muskelmassa minskar, vilket i sin tur leder till ökad kroppsfettprocent, enligt Epigees artikel Menopause and Weight Gain. Dessa naturliga kroppsförändringar kan i sig skapa stress, vilket höjer kortisolnivåerna ytterligare. Höga halter kortisol i blodet har kopplats till ökad fettansamling runt buken, något som forskare vid Oregon Health & Science University bekräftat.
Fysisk och emotionell stress kan bli så intensiv att kortisolnivåerna i blodet förblir höga och inte återgår till nivåerna före stressperioden. När stress uppstår omfördelar kroppen energi till de områden där den behövs som mest för kamp- eller flyktreaktionen – till exempel musklerna. För att möjliggöra detta stängs vissa processer, som immunsvaret, tillfälligt av. När kortisolnivåerna förblir höga fortsätter immunsvaret att vara nedreglerat, vilket gör kroppen sårbar för angrepp av sjukdomsalstrande mikroorganismer som bakterier och virus.
Detta kan även bidra till sjukdomar som reumatoid artrit, som tros bero på en funktionsstörning i immunsystemet, samt psykiska problem till följd av ångest kopplad till det förhöjda blodtryck och den ökade hjärtfrekvens som kännetecknar kamp- eller flyktläget.
Mayo Clinic rekommenderar stressreducerande tekniker för att lindra en del av de symtom och besvär som är förknippade med perimenopausen. De föreslår även en hälsosammare kost för att minska värmevallningar och sänka risken för framtida hälsoproblem som benskörhet (osteoporos) och hjärt-kärlsjukdomar. Regelbunden motion är ett annat viktigt verktyg som visats lindra stress och hjälpa till att kontrollera vikten. Läkemedelsbehandling, exempelvis p-piller eller hormonbehandling, är ytterligare ett alternativ för symtomlindring som kan diskuteras med läkare.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online