Det är oundvikligt – förr eller senare går varje kvinna igenom klimakteriet. Oavsett om det inträffar naturligt eller framkallas medicinskt kommer klimakteriet att hälsa på dig, precis som mensen gjorde. Eftersom klimakteriet har flera faser kan symptomen ibland misstolkas som något helt annat. Tyvärr är det en naturlig process som inte kan undvikas. För vissa blir det en svår tid, medan andra inte behöver oroa sig alls. Här nedan hittar du viktig information om klimakteriet.
Den allra sista mensen kallas menopaus. Om en kvinna inte har haft mens på 12 månader i rad anses hon ha passerat menopausen. Klimakteriet inleds när äggstockarna slutar producera ägg. Under samma tid upphör äggstockarna också att bilda hormonerna testosteron, progesteron och östrogen. Medelåldern för menopaus ligger runt 50–52 år, men den kan inträffa så tidigt som vid 40 års ålder och så sent som vid 65.
Perimenopaus är fasen som föregår klimakteriet. Den kan börja när som helst mellan trettioårsåldern och femtioårsåldern. Det är under denna fas som kroppen kan kännas helt ur balans. Mensen kan bli mycket oförutsägbar. Det är inte ovanligt att blödningarna blir lättare eller kraftigare, längre eller kortare. Du kanske märker att de inte längre följer något schema, utan kan starta och stoppa nästan när som helst. Under denna fas är det också vanligt att få en mens och sedan gå månader utan nästa. Perimenopaus inleds oftast cirka två år före menopausen, och det är inte heller ovanligt att uppleva typiska klimakteriebesvär redan under denna period.
Klimakteriet kan även framkallas av operationer där livmodern och äggstockarna tas bort. Dessa ingrepp kallas hysterektomi respektive ooforektomi. Oftast finns ett medicinskt skäl till att dessa organ måste avlägsnas. När denna typ av kirurgi utförs inträder klimakteriet omedelbart. Symptomen blir då vanligtvis mer intensiva än för kvinnor som går igenom klimakteriet naturligt.
De flesta kvinnor upplever minst några av klimakteriets symptom. Hur man hanterar upplevelsen beror till stor del på genetiken. När äggstockarna slutar fungera kan det ta en tid innan hjärnan anpassar sig. Under en period fortsätter hjärnan att skicka ut hormonsignaler till äggstockarna, men de svarar inte. Det är under denna tid som fysiska och känslomässiga reaktioner kan bli avgörande för hur en kvinna hanterar sin föränderliga kropp och sina nya omständigheter.
Bland de vanligaste symptomen finns värmevallningar, nattsvettningar, sömnlöshet, rastlösa ben, huvudvärk, hjärtklappning, panikattacker, humörsvängningar och irritabilitet, depression, koncentrationssvårigheter, viktökning, trötthet, nedsatt sexlust, vaginal torrhet, uppblåsthet och ömma bröst. En kvinna kan också märka att hår börjar växa på hakan, överläppen och bröstet. Det beror på den lilla mängd testosteron som kroppen fortfarande producerar.
Rapporter tyder på att cirka 20 procent av kvinnorna i klimakteriet får besvärande symptom, medan 15 procent inte har några problem alls med kroppsförändringarna. Majoriteten av kvinnorna upplever lite av båda. Uppskattningsvis befinner sig 38 miljoner kvinnor i USA i någon fas av klimakteriet.
Om din mamma och mormor klarade klimakteriet bra är chansen stor att du gör detsamma. Utöver generna spelar många faktorer in – din fysiska och känslomässiga miljö, ditt sätt att tänka och ditt stödnätverk har också stor betydelse för hur väl du hanterar förändringarna. Kvinnor med ett starkt känslomässigt stöd anpassar sig bättre till de hormonella omställningarna än kvinnor utan.
Det finns gott om naturliga preparat som sägs lindra klimakteriebesvär. Soja och linfrön har exempelvis av många ansetts fungera utmärkt mot de hormonella förändringarna. Som med alla läkemedel, både receptbelagda och naturliga, är det klokt att läsa innehållsförteckningen noggrant så att du inte tar något som stör andra mediciner du använder. Många kvinnor har dessutom upptäckt att regelbunden motion eller yoga lindrar besvären märkbart.
Hormonersättningsbehandling har länge varit den vanligaste och mest effektiva metoden för att behandla klimakteriet. På senare tid har behandlingen dock granskats kritiskt, eftersom studier visat att den kan innebära hälsorisker. Allt från bröstcancer till blodproppar har kopplats till denna typ av behandling. Sätt dig därför in i riskerna och diskutera alltid med din läkare innan du väljer denna behandlingsväg. För vissa kvinnor uppväger riskerna nyttan.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online