
Har din menstruation inte kommit som förväntat? Det finns flera möjliga orsaker till en sen mens. De flesta är helt ofarliga, men ibland kan försenad menstruation vara ett tecken på något som behöver medicinsk bedömning. Här går vi igenom de vanligaste orsakerna – och när det är dags att kontakta vården.
Om du har ett aktivt sexliv och inte använt skydd är graviditet den vanligaste orsaken till en utebliven mens. Ett graviditetstest från apoteket kan snabbt ge svar.
Kraftig stress påverkar hormonbalansen och kan skjuta upp ägglossningen, vilket gör att mensen kommer senare än vanligt. Försök hitta sätt att varva ner, till exempel genom motion, vila eller avslappningsövningar.
Plötsliga omställningar, som nya kostvanor, intensiv träning eller förändrade sömnvanor, kan rubba din cykel och göra att mensen dröjer.
Vissa sjukdomar, exempelvis sköldkörtelproblem, diabetes och polycystiskt ovariesyndrom (PCOS), kan påverka menstruationscykeln och leda till utebliven eller oregelbunden mens.
Vissa läkemedel, bland annat p-piller, antidepressiva läkemedel och kortisonpreparat, kan också påverka cykeln och göra att mensen blir försenad.
Har mensen dröjt mer än sju dagar är det klokt att kontakta din vårdcentral eller gynekolog för att utesluta bakomliggande sjukdomar. Det gäller särskilt om du samtidigt upplever andra symtom, kraftiga smärtor eller ovanliga blödningar.
Beroende på din situation kan läkaren rekommendera följande undersökningar:
Behandlingen beror på vad som ligger bakom den försenade menstruationen:
Kom ihåg att enstaka sena menstruationer är vanligt förekommande och oftast inget att oroa sig för. Lyssna på din kropp och tveka inte att söka vård om du är osäker eller om problemet återkommer.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online