Ett hemangiom uppstår när blodkärl ansamlas i onormalt stor mängd i huden eller i ett inre organ. Kapillära hemangiom visar sig oftast i ansiktet, medan high-flow-hemangiom ofta utvecklas i levern.
Fram till 1970-talet hade läkare framför allt observerat spontant uppkomna hemangiom hos patienter med så kallade jordgubbsfläckar. Uppfinningen av datortomografi (CT) gav därefter läkarna betydligt mer kunskap. Tack vare moderna bilddiagnostiska metoder kan läkare idag följa tecken på involyering – alltså när ett hemangiom upphör att växa och successivt försvinner – även i inre organ som levern.
Bilddiagnostiken gjorde det möjligt att upptäcka att ett hemangiom kan bildas i levern på samma sätt som i ansiktet. Samma teknik visade också att en sådan ansamling av blodkärl kan undergå involyering och helt försvinna. Frågor om de möjliga konsekvenserna av denna process har ökat efterfrågan på ytterligare diagnostiska verktyg.
Ultraljud har visat sig vara en metod som alltid är redo att användas. Läkare använder numera ultraljud som alternativ till magnetkameraundersökning (MRI). Metoden synliggör den fettvävnad som ersätter blodkärlen under en typisk involyering och kan visa hur ett ekosvagt område omvandlas till ett område med hög ekogenicitet. En angiografi kan användas för att bekräfta fynd från magnetkamera eller ultraljud och visar därvid graden av vävnadsfärgning.
Både steroidinjektioner och laserbehandling har använts för att avlägsna hemangiom. De flesta hemangiom är godartade och kräver ingen behandling, men när ett hemangiom sitter djupt inne i ett inre organ kan det utgöra ett hot mot kroppens normala funktioner och kräva noggrann medicinsk uppföljning.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online